Igår ringde en av de många hjältar som finns i världen. Ingrid, med två unga ensamkommande boende hemma hos sig, frågade: Vad ska vi göra? Våra pojkar mår inte bra. De har blivit omvända till Kristus, blivit döpta och lever sedan en längre tid med i vår församling. De fick vänta länge på utredning och sen på besked på sin ansökan om asyl. Nu har de fått nej. Man tror inte på att deras omvändelse och kristna tro är ärligt menad. Vad ska vi göra med Migrationsverket?

Ingrid är inte ensam. Det finns många engagerade i Sverige och världen. Många upprörs av att flickor och pojkar (det handlar inte bara om ”afghanpojkar”) skickas tillbaka till den osäkra situationen i Afghanistan. Många av dem har aldrig varit där; de är födda och har vuxit upp i Pakistan eller Iran.

Jag är inte naiv. Jag inser att det kan finnas personer där omständigheterna inneburit att man blivit kristen för att man tror att det underlättar möjligheten att få asyl. Jag tycker därför det är rätt att Migrationsverket prövar om tron är trovärdig om det är ett avgörande skäl för att man ska få skydd. Att man uppger tro kan aldrig vara en väg till ett självklart ja.

Sveriges kristna råds kritik är att det fortfarande finns alltför många exempel där utredningarna inte är bra, där fel frågor ställs, där konvertitens livsberättelse inte tas på allvar. Jag tror på Migrationsverkets ledning när man säger att man vill göra rättssäkra utredningar. Jag tror också på dem när de ber om ursäkt för enskilda handläggares beskrivningar av frikyrkliga ”sekter” eller dåliga kunskap om innehållet i kristen tro. Jag förstår att de haft olika utbildningsbehov bland sina många nyanställda. Ändå kan man ibland likt Ingrid sucka: Vad ska vi göra med Migrationsverket?

Jag svarade Ingrid att när personerna gått igenom hela rättsprocessen och avslaget är slutligt i flera instanser är det inte mycket man kan göra juridiskt. Det är smärtsamt att konstatera att personen inte kan få stanna i Sverige utan behöver återvända till sitt land.

För att påverka lagstiftning och praxis skriver SKR remissyttranden. I tisdags skickade vi in en bedömning till Justitiedepartementet av lagrådsremissen om Ny möjlighet till uppehållstillstånd. Vi tycker att lagförslaget har brister. Det blir en form av undantagsregler men det är bättre än alternativet att inget göra. Fler remissyttranden är på gång.

SKR inbjuder också till stöd för Ingrid och andra engagerade. Kurserna i projekt #Värme äger rum en gång/månad på olika orter. 11-12 april äger Kyrkornas nätverksdagar för migration och integration rum med ett välmatat intressant program. Genom kursdagar på temat Konvertiter i asylprocessen har vi försökt ge kunskap till präster, pastorer, diakoner och andra engagerade för att bidra till att församlingar möter människor som vill konvertera på ett bättre sätt, ett sätt som också bidrar till trovärdigheten i deras asylprövning. I flera debattartiklar har kyrkornas syn på migrationspolitiken förts fram. Och nu har vi också ombetts av Migrationsverket att genomföra en kursdag för personer från verket vilket kommer att äga rum i slutet av våren.

Allt detta gör Ingrid, andra engagerade och kyrkorna genom SKR för att vi vill värna människors värdighet och värde. Varje person är skapad i Guds avbild, älskad av Gud och med lika rättigheter. Ibland behöver vi nog inte bara fråga: Vad ska vi göra med Migrationsverket? Lika ofta bör vi nog ställa frågan: Vad ska vi göra med oss själva?

Vi ber: Livets Gud, led oss till rättvisa, fred och mänsklig värdighet.

/Björn Cedersjö

Fortsätt läsa mer från oss