Skillnader och likheter

Man kan fundera på varför det finns så många olika kyrkor och kristna samfund i vårt land. Ett enkelt svar på frågan är att det beror på att människor är olika och har olika syn på en del frågor i den kristna läran. Här försöker vi reda ut de olika begreppen.

Att läsa kyrkohistoria är i mångt och mycket att läsa om mänskliga diskussioner och konflikter i tolkningsfrågor. I den tidiga kyrkohistorien handlade det om att dra gränser mellan vad som kunde rymmas inom den kristna tron. De trosbekännelser som används i våra kyrkor idag formulerades som ett svar på detta.

I grunden är dock den världsvida kyrkan en enda, och den består av alla som bekänner att Jesus Kristus är Herre.

Genom historien har kyrkan varit en del av sin samtid och politiska maktstrukturer, konflikter och ideologiska och idémässiga strömningar har påverkat kyrkans utveckling. Olika rörelser har blossat upp, som ibland har omfamnats av och integrerats i kyrkan, och ibland har uteslutits. Några av dem har fortlevt, andra har dött ut.

Uppdelning

Tidigt delades kyrkan upp i en västlig (med centrum i Rom) och en östlig (med centrum i Konstantinopel) del. År 1054 splittrades slutligen kyrkan genom att påven i Rom och patriarken i Konstantinopel ömsesidigt bannlyste varandra.

Västra Europa blev romerskt-katolskt medan östra Europa blev ortodoxt, liksom de flesta av dem som förblev kristna Mellanöstern och Nordafrika efter islams genombrott.

Reformationen

På 1500-talet ledde den tyske munken Martin Luthers försök att reformera den romersk-katolska kyrkan till att den västliga delen av kristenheten splittrades.

I norra Europa fick den evangelisk-lutherska traditionen, som bland annat Svenska kyrkan är en del av ett starkt fäste medan den anglikanska traditionen fick sitt fäste på de brittiska öarna.

Ulrik Zwingli och senare Jean Calvin i Schweiz ville gå längre än Luther i uppgörelsen med den romersk-katolska kyrkan och den reformerta rörelsen blev särskilt stark i centrala Västeuropa. Södra Europa förblev huvudsakligen romerskt katolskt.

Den världsvida kyrkan

Från reformationens kyrkor har sedan ytterligare nya kyrkor och samfund bildats, vilket lett fram till dagens ganska brokiga bild av kyrkor och samfund.

Den svenska kristenheten speglar denna utveckling. Därför finns många av reformationens kyrkobildningar representerade här och bland annat genom migration har också både den romersk-katolska och ortodoxa fått ett starkt fäste.

I grunden är dock den världsvida kyrkan en enda, och den består av alla som bekänner att Jesus Kristus är Herre.

Kyrkornas världsråd

Strävanden att manifestera denna enhet har funnits länge, men det är först under de senaste hundra åren som arbetet för kristen enhet tagit en mer organiserad form, till exempel genom bildandet av Kyrkornas världsråd 1948.

Antal medlemmar i kyrkofamiljerna i Sverige

kyrkor
Ekumenik

Ekumenik

Ordet ekumenik blev beteckningen på detta enhetsarbete. Ordet är bildat av det grekiska ordet oikoumene, som betyder ungefär hela den bebodda världen. Ordet oikos betyder hus och är samma ord som återfinns i ordet ekonomi, som ordgrant betyder hushållning.