Religionsfriheten och trossamfundens roll måste stärkas i pandemiberedskapen

För att stärka beredskapen inför framtida pandemier tillsatte regeringen en utredning som skulle dra lärdomar från covid-19. Sveriges kristna råd har granskat förslaget utifrån teologiska och etiska perspektiv och stödjer det i stort men påpekar att religionsfriheten har en alltför undanskymd roll och att utredningen inte nog tar hänsyn till religiösa riters centrala roll i människors liv, särskilt vid kriser. I förhållande till det stora samhällsansvar som trossamfunden tar, inte minst i kriser och katastrofer, så bör detta också synliggöras mer i den föreslagna strategin för pandemiberedskap.

Sveriges kristna råds medlemskyrkor har ett stort engagemang för frågor som rör människors liv och hälsa och samhällets beredskap för olika typer av kriser. Under covid-19-pandemin tog medlemskyrkorna stort ansvar, både genom att sprida kunskap till sina medlemmar om hur smittan kunde begränsas, minska oro och förmedla hopp, och genom att anpassa verksamheten så att den var så smittsäker som möjligt. Digitala gudstjänster, samtalsstöd, själavård, informationsinsatser på olika språk och hjälp till trygga miljöer för barn är några exempel.

Sveriges kristna råd tillstyrker i stort …

Den svåra balansen mellan samhällets uppdrag att både vidta smittskyddsåtgärder för att värna liv och skydda enskilda personers mänskliga rättigheter framstår som väl avvägd i förslaget. Fortsatt målsättning att vid en pandemi undvika nedstängningar och förbud och istället minska smittspridning genom frivilliga insatser och specifika begränsningar är gott, inte minst eftersom nedstängningar får stora konsekvenser för barns livssituation, folkhälsan i stort och människors försörjning.

… men religionsfriheten är för undanskymd

Men vi konstaterar att religionsfriheten har en alltför undanskymd plats i utredningens förslag. Vi saknar en tydligare förståelse av religiösa riters centrala roll i människors liv, särskilt vid kriser, och barns och ungas behov av trygga meningsfulla sammanhang, existentiell hälsa och andlig utveckling.

Även om religionsfriheten nämns i utredningen som en absolut rättighet, tas den inte nog i beaktande i de förslag som läggs fram. Generellt finns ett mönster av att religionsfriheten omskrivs i särskilda avsnitt i utredningen, men på totalen inte ges den tyngd som den borde ha.

Kyrkorna reglerades hårdare än idrotten

Minst sex miljoner människor i vårt land är medlemmar i ett trossamfund och kyrkor finns i hela landet – även där andra samhällsaktörer saknas. Viktiga auktoriteter som WHO betonar vikten av andlig och existentiell hälsa. Denna kunskap borde genomsyra utredningen i högre grad.

Under covid-19-pandemin såg vi flera exempel på att trossamfunden reglerades betydligt hårdare än exempelvis idrotten och en ny lag bör säkerställa att detta inte sker igen. Samhället räknar på goda grunder med att trossamfunden ställer upp i kris och katastrof – det är ju trossamfunden som har rummen, närvaron, riter, ord och hopp, men då bör också trossamfunden i högre grad benämnas och synliggöras, även i den föreslagna nationella strategin för pandemiberedskap och pandemihantering.

Sveriges kristna råds huvudpunkter:

En ny lag för samhällsinriktade smittskyddsåtgärder är rätt väg att gå men religionsfriheten bör stärkas i lagförslaget
Utredningens bedömning att det inte ska vara möjligt att begränsa öppettider eller helt stänga religiösa verksamheter som inte utgör en allmän sammankomst enligt ordningslagen, bör skrivas ut i lagtexten
”Andra åtgärder” för smittskydd bör regleras som undantag och proportionalitet bör lyftas fram
Begränsningar i begravningscermonier bör regleras extra varsamt
Beslut om smittskyddsåtgärder i trossamfund ska vara välinformerade och inte fattas utifrån felaktiga antaganden
En nationell strategi för både pandemiberedskap och pandemihantering är bra men trossamfundens specifika roll och kompetens bör synliggöras

Här kan du läsa yttrandet i sin helhet