Sveriges kristna råd avstyrker förslaget att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. Underlaget är otillräckligt och vi ifrågasätter hur ändamålsenliga åtgärderna är för att stävja brottsutvecklingen och skydda barn från att utnyttjas av kriminella nätverk. Utifrån kyrkornas mångåriga diakonala erfarenhet av barn och familjer i utsatta livssituationer – liksom SKR:s arbete med att samordna själavården inom kriminalvården – menar vi att vägar bort från kriminalitet går genom tidiga insatser, stöd och relationer, inte genom hårdare straff.
Sveriges kristna råd delar regeringens oro över situationen i Sverige, där allt yngre barn och unga socialiseras in i den grova organiserade brottsligheten. Åtgärder för att skydda såväl barn och unga som samhället i stort är nödvändiga. Samtidigt menar vi att lagstiftning och åtgärder måste vara effektiva och vila på solid forskning och beprövad erfarenhet. Dessutom måste höga krav ställas på en genomförd konsekvensanalys och att lagstiftningen är förenlig med Barnkonventionen och rättsstatens principer.
Bristfälligt underlag och i strid med barnkonventionen
Sveriges kristna råd anser att lagrådsremissens förslag vilar på alltför svagt underlag. Trots att den tidigare utredningen om att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott till 14 år avstyrktes av sju av utredningens nio experter, och i princip samtliga remissinstanser avstyrkte eller hade invändningar mot förslagen, har regeringen valt att inte bara gå vidare med förslaget utan dessutom att sänka åldern ytterligare.
Konsekvenserna inte utredda
Vi konstaterar att kritiken som både experterna för utredningen och remissinstanser lyfte i samband med utredningen om 14-åringarna kvarstår. Att då skärpa förslaget genom att ytterligare sänka straffbarhetsåldern till 13 år gör kritiken än mer allvarlig. Sänkningen är inte förenlig med Barnkonventionen och de rekommendationer som FN:s kommitté för barnets rättigheter lämnat.
Kyrkornas arbete och erfarenhet
Sveriges kristna råds medlemskyrkor bedriver ett omfattande arbete med barn, unga och familjer i utsatta livssituationer och har ett långvarigt engagemang för barns rättigheter. Kyrkorna möter dagligen barn som behöver stöd, gemenskap och mening – erfarenheter som stärker övertygelsen om att ungas väg bort från kriminalitet går genom tidiga insatser, relationer och tillit, inte genom hårdare straff.
Sveriges kristna råd samordnar också den Andliga vården i kriminalvården, Nav, och har genom det arbetet erfarenhet av fängelsemiljöns premisser och konsekvenser. Därför ser vi det som en brist i processen att vi inte är ordinarie remissinstans i detta ärende.
Barn i fängelse
Utifrån vår roll som samordnare av den andliga vården inom kriminalvården vill vi uppmärksamma flera perspektiv:
- Vi är oroliga för att det inte kommer att avsättas tillräckliga resurser för att uppfylla det lagstadgade kravet på skolundervisning. Många av de barn som döms eller misstänks för brott kämpar redan med skolgången och har omfattande kunskapsluckor.
- Många av barnen har stort behov av stöd på grund av trauma och/eller olika diagnoser.
- Barn är också särskilt känsliga för att placeras i avskildhet, något som kan vara extra påfrestande för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
- Det finns risk för att barn påverkas negativt av andra unga på anstalt och på så sätt dras djupare in i kriminalitet.
Vi vill dessutom betona vikten av att barn får möjlighet till vardaglig kontakt med sina föräldrar, eller med andra vuxna som de har trygg anknytning till.
Förebyggande arbete framför repressiva åtgärder
Sveriges kristna råd ser med oro på den repressiva betoning som under senare år präglat samhällets hantering av barn som begår brott, och ifrågasätter de föreslagna åtgärdernas ändamålsenlighet, både vad gäller att stävja brottsutvecklingen och att skydda barn från att utnyttjas av kriminella nätverk.
Barn som begår grova brott är dessutom ofta själva brottsoffer. Sveriges kristna råd anser att resurser behöver riktas för att stärka de förebyggande och sociala insatserna: säkerställa att socialtjänst, skola och barn- och ungdomspsykiatri ges resurser att möta barn i riskzon i ett tidigt skede, och utveckla det tvärprofessionella samarbetet kring barn som far illa.
Sammanfattning
- Sveriges kristna råd avstyrker förslaget i lagrådsremissen om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott.
- Sveriges kristna råd anser att lagrådsremissens förslag vilar på alltför svagt underlag. Åtgärder som rör barns rättsliga ställning måste grundas i forskning och erfarenhet, och föregås av noggranna konsekvensanalyser.
- Sveriges kristna råd ser med oro på den repressiva betoning som under senare år präglat samhällets hantering av barn som begår brott, och ifrågasätter de föreslagna åtgärdernas ändamålsenlighet.
- Sveriges kristna råd vill understryka att barns rätt till skydd, stöd och rehabilitering riskerar att trängas undan av ett straffrättsligt förhållningssätt som inte tar tillräcklig hänsyn till deras utvecklingsmässiga förutsättningar.
Sveriges kristna råd grundar sitt ställningstagande på en lång erfarenhet av arbete med barn, unga och familjer i utsatta livssituationer samt i den andliga vården inom kriminalvården. Denna erfarenhet bekräftar att vägar bort från kriminalitet går genom tidiga insatser, stöd och relationer – inte genom hårdare straff.
