Brevet till riksdagsledamöterna är undertecknat av presidiet för Sveriges kristna råd som består av Karin Wiborn, generalsekreterare, Sveriges kristna råd, Anders Arborelius, biskop, Stockholms katolska stift, Daniel Alm, föreståndare, Pingst – Fria församlingar i samverkan, Benjamin Dioscoros Atas, ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa kyrkan och Antje Jackelén, ärkebiskop, Svenska kyrkan.
Kyrkoledarna skriver bland annat i sitt brev: ”…Denna oklarhet vad gäller orsakssambandet mellan begränsningslagens införande och det minskande antalet asylsökande gör det högst relevant att ifrågasätta om lagens giltighet verkligen ska förlängas. Om lagens införande inte varit orsak till de förändringar regeringen åsyftade, samtidigt som lagen fått många andra, negativa följder ser vi från kyrkornas sida en återgång till den ordinarie utlänningslagen som ett betydligt bättre alternativ under de år som återstår innan en ny lagstiftning kan träda i kraft.”
– För oss är det viktigt att försvara grundläggande mänskliga rättigheter, människovärdet och människans värdighet. Därför är detta brev särskilt angeläget för kyrkorna, säger biskop Anders Arborelius.
Migrations- och integrationsfrågorna är högt prioriterade inom Sveriges kristna råd och det är angeläget för kyrkorna att påverka såväl den allmänna opinionen som politiker och andra beslutsfattare. Det är också en viktig uppgift att kanalisera den kritik och de frågor som framförs från lokal nivå i kyrkorna. Den 22 maj mötte presidiet justitie- och migrationsminister Morgan Johansson för ett samtal om bland annat svensk migrationslagstiftning.
Läs hela brevet från kyrkoledarna:
Bromma den 12 juni 2019
Till ledamöterna i Sveriges riksdag
Vi skriver till dig inför den omröstning som ska hållas i riksdagen den 18 juni angående en eventuell förlängning av giltigheten för Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstånd i Sverige (härefter kallad begränsningslagen). Kyrkorna vill, tillsammans genom Sveriges kristna råd (SKR), uppmana dig till ytterligare reflektion över frågan och till att överväga att rösta nej till förlängningen av lagens giltighet.
Sedan länge är kyrkorna i Sverige – liksom runt om i världen – engagerade i flykting- och invandringsfrågor. Detta grundar sig i den kristna människosynen, som ser varje människa som skapad av Gud och därmed oändligt värdefull och med en värdighet som inte får kränkas. Denna syn kommer till uttryck genom stöd till människor som söker sig till kyrkor – för samtal, juridisk rådgivning, ekonomiskt stöd eller för att söka en fristad från förföljelse – och uppsökande verksamhet till exempel vid Migrationsverkets förvar och asylboenden. Genom denna mångfald av möten är kyrkorna också viktiga aktörer när det gäller integrationen.
När begränsningslagen infördes 2016 var regeringens uttalade avsikt att minska antalet asylsökande som kommer till Sverige. Det är ovedersägligt att detta antal har minskat under de år som gått sedan dess, men orsakssambandet mellan lagens införande och det kraftigt minskande antalet asylsökande är långt ifrån klarlagt, snarare ifrågasatt från många håll.
Såväl fristående studier som Migrationsverkets prognoser (för källor och ytterligare fördjupade resonemang, se SKR:s remissyttrande https://www.skr.org/forlangning-av-lagen-om-tillfalliga-begransningar-av-mojligheten-att-fa-uppehallstillstand-i-sverige/) visar att det är andra faktorer i Europa som varit avgörande för minskningen av antalet asylsökande som nått Sverige. Exempel på sådana faktorer är stängningen av den så kallade västra Balkanrutten och överenskommelsen mellan EU och Turkiet.
Denna oklarhet vad gäller orsakssambandet mellan begränsningslagens införande och det minskande antalet asylsökande gör det högst relevant att ifrågasätta om lagens giltighet verkligen ska förlängas. Om lagens införande inte varit orsak till de förändringar regeringen åsyftade, samtidigt som lagen fått många andra, negativa följder (se vidare nedan) ser vi från kyrkornas sida en återgång till den ordinarie utlänningslagen som ett betydligt bättre alternativ under de år som återstår innan en ny lagstiftning kan träda i kraft.
För samtidigt som alla riksdagens partier understryker vikten av en bättre integration av de människor som sökt skydd i vårt land och fått status som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande, torde det vara uppenbart att flera av begränsningslagens stadganden direkt motverkar detta syfte. Det gäller övergången från permanenta till tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel. Det gäller även begränsningarna av möjligheten att återförenas med sin familj, den korta tid familjen har på sig att ansöka om återförening – tre månader från det att anknytningspersonen fått sitt uppehållstillstånd – samt de orimligt höga nivåerna vad gäller krav på inkomst och bostadsstorlek. (Jämför dessa nivåer med de betydligt lägre/rimligare krav som ställs på så kallade arbetskraftsinvandrare!) Att inte kunna förenas med sin familj och all den oro detta medför motverkar naturligtvis en god integration.
Även begränsningarna av utlänningslagens bestämmelser om synnerligen och särskilt ömmande omständigheter slår hårt mot särskilt utsatta personer. Det finns vidare skäl att ifrågasätta hur en förlängning av begränsningslagens giltighet förhåller sig till FN:s konvention om barnets rättigheter, som ska inkorporeras i svensk lag den 1 januari 2020. Även när det gäller konsekvenserna för kvinnor och HBTQ-personer av en förlängning av begränsningslagen finns det skäl att känna oro.
Sammanfattningsvis vill Sveriges kristna råd, kyrkorna tillsammans, uppmana dig att rösta nej till en förlängning av begränsningslagens giltighet. Ett nej till en förlängning skulle leda till att vi får en återgång till den ordinarie utlänningslagen under tiden som ny lagstiftning på området arbetas fram i riksdagen. Detta vore av ovan nämnda orsaker att föredra.
För Sveriges kristna råd, presidiet
Karin Wiborn,
generalsekreterare, Sveriges kristna råd
Anders Arborelius,
biskop, Stockholms katolska stift, Ordförande
Daniel Alm,
föreståndare, Pingst – Fria församlingar i samverkan, Vice ordförande
Benjamin Dioscoros Atas,
ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa kyrkan, Vice ordförande
Antje Jackelén,
ärkebiskop, Svenska kyrkan, Vice ordförande
Läs brevet som PDF
20190612 Brev till riksdagsledamöter migration
Detta har kyrkorna tidigare sagt om migration
https://www.skr.org/vart-arbete/migration-och-integration/opinion-migration/
