Forskning om ungas vägar till mening

Här hittar du sammanfattningar och länkar till vetenskapliga artiklar, publikationer och forskning som relaterar till Ungas väg till mening – mellan hopp och förtvivlan.

Existentiella frågor och fysiskt och psykiskt välbefinnande bland barn och unga

Författaren i denna text frågar sig om det kan vara så att ungas engagemang för det lokala samhället också bidrar till individens välbefinnande – och vice versa?
Visar Existentiell hälsa och hållbarhet bland unga i Täby | Socialmedicinsk tidskrift

Kravlöshet, enkelhet och lekfullhet – framgångsfaktorer i samtal med unga om existentiella frågor

Den här artikeln beskriver erfarenheter och lärdomar från det utvecklingsarbete som genomfördes inom ramen för projektet “Snacka om livet” under läsåret 2020/2021 på en gymnasieskola, en högstadieskola samt en verksamhet för ungdomar i Helsingborgs.
Visar erfarenheter av att utveckla metoder och arbetssätt för att främja existentiell hälsa i grundskola och gymnasieskola i Helsingborgs stad | Socialmedicinsk tidskrift

Vad är existentiell hälsa och varför är den viktig?

Intresset för existentiella aspekter av människans hälsa har ökat på senare tid, både inom forskarvärlden och i samhället i stort. I denna artikel svarar Christina Lloyd på vad forskningen säger om vilka evidens det finns för att vi skulle må bättre om vi ägnade oss mer åt livets eviga frågor och vår existentiella hälsa.
Vad är existentiell hälsa och varför är den viktig? | Socialmedicinsk tidskrift

Osäkra tider – barnets rättigheter i en föränderlig värld

BRIS rapport 2023 visar att stödbehoven hos barn som mår dåligt är stora och att skyddet för barn i utsatta situationer behöver stärkas. BRIS antal kontakter med barn har ökat med 7 % sedan 2021. Allt fler samtal med barn handlar nu om samhällets stödinstanser, där erfarenheter av olika brister återkommer. Många samtal handlar också om en orolig omvärld som påverkar framtidstron. Rapporten visar också på en fortsatt ökning av samtal av allvarlig karaktär som t ex om självmord, självdestruktivitet, ätstörningar och sexuella övergrepp. https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/bris22_arsrapport.pdf

For A Better Day – vad unga behöver för en bättre framtid

När unga människor i Sverige själva beskriver vad som får dem att må dåligt pekar många på skolstress, betygskrav och vårdköer. Flera lyfter fram att psykisk hälsa borde bli ett skolämne. Det är resultatet av For A Better Day, ett unikt och omfattande initiativ som startades av Tim Bergling Foundation ihop med Bris, Mind och Suicide Zero, där unga människor har fått tycka till om vad de behöver för en bättre framtid.
Mer information här!

Ju mer mobbning – desto mer psykiska besvär (Friendsrapporten 2023)

Friendsrapporten ger en inblick i hur barn i Sverige har det i sin skolvardag när det gäller trygghet, mobbning och kränkningar. I rapporten från 2023 synliggörs de allvarliga konsekvenser mobbning kan få i form av psykisk ohälsa. Rapporten visar att ju mer mobbning – desto mer psykiska besvär. Vart fjärde barn i mellan- och högstadiet har återkommande psykiska besvär.
Friendsrapporten 2023: Mobbning och psykisk ohälsa

Ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med en rad andra myndigheter tagit fram förslag på en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. I förslaget ingår att främja psykiskt välbefinnande, förebygga psykisk ohälsa och suicid, och förbättra livsvillkoren för personer som lever med olika psykiatriska tillstånd. Den primära målgruppen för rapporten är regeringen, men innehållet kan även vara värdefullt för andra aktörer som är verksamma inom området psykisk hälsa och suicidprevention.
Underlag till nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, Slutredovisning av regeringsuppdrag 2023

Larm om klimatångest från världens unga

Åtta av tio unga i världen upplever klimatångest. Nästan hälften av ungdomarna, 45 procent, uppger att klimatångesten påverkar deras dagliga vardag och sättet de äter och sover. Fyra av tio är tveksamma till att skaffa egna barn på grund av klimatförändringarna. Över hälften anser att mänskligheten är dödsdömd. Tre fjärdedelar är rädda för framtiden och över hälften känner sig svikna av sina regeringar.
Larm om klimatångest från världens unga, Forskning & Framsteg 2021:9

Många unga ser sig som den sista generationen

Gymnasister säger i hög grad idag att jorden kan gå under under deras livstid. De känner stor vanmakt inför framtiden och många ser sig som den sista generationen. Framtidsförhoppningarna slår i botten. Unga brottas med stress, ångest, och oro inför omvärlden.
Kairos future 2018: Den hopplösa generationen

Goda levnadsvillkor för många, men inte för alla

Många unga har goda levnadsvillkor i Sverige idag. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper av unga. Utrikes födda unga möter t ex större utmaningar i skolan, vid arbetsmarknadsetablering och gällande försörjning. Det finns också områden där vi ser att levnadsvillkoren generellt utvecklas på ett negativt sätt. Det handlar till exempel om tryggheten i skolan och den ekonomiska utsattheten bland unga.
https://www.mucf.se/publikationer/goda-levnadsvillkor-manga-men-inte-alla

Måste vi verkligen prata om meningen med livet?

En kvalitativ studie om existentiell hälsa och andlig utveckling bland barn och unga, Lunds universitet, kandidatuppsats, VT 2020.
https://lup.lub.lu.se/luur/downloadfunc=downloadFile&recordOId=9016291&fileOId=9016344

Om barn med migrationserfarenheter och deras möte med elevhälsan

Denna avhandling studerar upplevelsen av besök hos elevhälsan bland barn med migrationserfarenheter.
The relevance of cultures – Perspectives on health visits with children with migration experiences | Socialmedicinsk tidskrift

Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva – om ungas psykiska hälsa

En god hälsa, både fysiskt och psykiskt, är en förutsättning för att unga ska ha goda levnadsvillkor. Vi behöver därför veta hur unga själva resonerar kring psykisk hälsa, vad välmående betyder för dem och vad de behöver i livet för att må bra. https://www.mucf.se/publikationer/att-inte-bara-overleva-utan-att-faktiskt-ocksa-leva

Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv

I vilka sammanhang möter unga religion idag? Är det skillnad mellan religion och politik i ungdomars värld? Har religionen någon betydelse för skapande av identitet? Skiljer sig värderingar mellan frikyrkligt aktiva ungdomar och andra? Vilken betydelse har islam i ungas liv? Kan religion vara en resurs som på en och samma gång bekräftar och motstår sekularisering? Religionsforskningen har inte tagit tillräcklig hänsyn till ungas livssituation i stort, medan den traditionella ungdomsforskningen inte uppmärksammat de ungas religiösa erfarenheter. Den här boken vill överbrygga detta glapp i forskningen. Lövheim, Mia & Jonas Bromander Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma.

Troende, ointresserade eller neutrala? Om unga och religion

En minoritet av unga i Sverige identifierar sig som ”troende”. Den här boken diskuterar ungas religion som ett mångdimensionellt fenomen. För en ung person kan religion innebära en tro på något gudomligt, men det kan likagärna vara ett uttryck för identitet, familjerelationer eller ideal och värderingar. Ett sådant perspektiv ger nya insikter om religion, inte bara som individuellt livsval, utan även som socialt fenomen för den som växer upp i ett samhälle som präglas av religiös mångfald och samtidigt är ett av världens mest sekulära. Klingenberg, Maria & Mia Lövheim (red.) Unga och religion. Troende, ointresserade eller neutrala? Malmö: Gleerups.

Hur förstår barn existentiella frågor?

Hur ska existentiella frågor behandlas och hanteras i läroplaner för grundskoleelever?
En jämförande studie av kursplaner i flera länder. Här behandlas bland annat hur barnens existentiella och meningsrelaterade frågor kan förstås som avgörande för deras orientering i världen.
Osbeck, C. & Lilja, A. (2021). How did children respond to questions and tasks concerning existential questions and understandings? Preliminary re-analyses of children’s existential responses in the UMRe project 1968-1973. Konferensbidrag, International Seminar on Religious Education and Values (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)

Betydelsen av att söka meningen med livet när det gäller ungas problem

Sökandet efter mening med livet kan spela en betydelsefull roll i relationen till ungdomars problem och hälsobeteenden.
Existential attitudes and Eastern European adolescents’ problem and health behaviors: Highlighting the role of the search for meaning in life. (apa.org)

Hur ser barn på meningen med livet? Studie med 6-9-åringar i Sverige

En studie gjord i Sverige 40 st 6- till 9-åriga barn i två olika klasser i två grundskolor. Barnen uppfattar samhörighet, vänlighet, rättvisa och frihet som grundläggande värden för deras egen del medan de upplever ekonomi och familj som grundläggande samhälleliga värden. Ristiniemi, J. & Ahmadi, F. (2020): Where to and why? Children on meaning and value from a new materiality perspective, International Journal of Children’s Spirituality.

Barns tankar om döden – barn på skolor i Sverige

I denna artikel diskuteras barns tankar om döden. Forskningen är baserad på textläsning, filmtittande och dialoger med barn på två skolor i Sverige.
(PDF) Perceptions of death among children in Sweden (researchgate.net)

Självmord är tredje vanligaste dödsorsaken bland 15-19-åringar

Självmord är ett globalt psykiskt hälsoproblem för människor i alla åldrar. Det representerar den tredje vanligaste dödsorsaken bland 15-19-åringar. Det har skett en generell minskning av ungdomars självmordsfrekvens under de senaste decennierna men ökningar har skett ii Sydostasien såväl som Sydamerika. Faktorer som kan innebära självmordsrisk är till exempel att inte kunna fatta beslut som leder till bättre livsomständigheter, bristande copingstrategier, problematiska familje- och kamratrelationer och kränkningar. En rad insatser på samhällsnivå behövs för att motverka självmord. Att införa skolbaserade medvetenhets- och färdighetsträningsprogram är ett exempel på en åtgärd som visat sig hjälpa.
Suicide prevention in childhood and adolescence: a narrative review of current knowledge on risk and protective factors and effectiveness of interventions – Wasserman – 2021 – Asia-Pacific Psychiatry – Wiley Online Library

Mål gällande yrkesval ger mer känsla av mening hos unga

Denna studie har undersökt sambandet mellan mål i arbetslivetl och vad man upplever för mening i skolarbetet. Intervjuanalyserna visar bland annat att 30 procent av ungdomarna strävar efter ett yrke som tillåter dem att bidra till världen bortom sig själva. Studien visar även att ungdomar med målmedvetna arbetsmål också rapporterar mer mening i livet och i skolarbetet än de som inte har lika tydliga mål. Steger, M. F., Bundick, M., & Yeager, D. (2012). Understanding and promoting meaning in life during adolescence. In R. J. R. Levesque (Ed.), Encyclopedia of adolescence (pp. 1666–1677). New York: Springer.

Religion, relationer och meningsskapande hos skolungdomar i Sverige

Här utforskas religionens roll i “meningsskapande” bland ungdomar i Sverige. Samspelet mellan ungdomarnas känsla av sammanhang, identitet, moraliska utveckling och deras idéer om existentiella och religiösa frågor undersöks. Studien visar att en känsla av mening i livet relaterar till goda relationer och att religion har en meningsskapande funktion för de unga i studien. Schumann, Å. (2018). Vilken mening!? En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar. Doctoral dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis.