Myndigheten för Delaktighet (MFD) har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell handlingsplan för funktionshinderpolitiken för de närmaste fem åren. Handlingsplanen bygger på de rekommendationer som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionshinder gett till Sverige. Av de drygt 80 rekommendationerna föreslår MFD åtgärder på hälften. Att Sverige, som en gång var ett föregångsland på detta område, inte tillsätter de resurser som behövs för att efterleva konventionen – som är svensk lag – är anmärkningsvärt.
Hur ett samhället behandlar dem som har behov av stöd är ett lackmustest för dess humanitet och medkänsla. Ett samhälle som ger goda levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar är ett samhälle där alla kan ha förutsättningar att leva goda liv. För många som är beroende av funktionshinderpolitiska insatser är frågan om dess kvalité skillnaden mellan att leva och bara överleva.
Samhällets ansvar är att säkerställa att ingen lämnas utanför på grund av funktionsnedsättning. En politik som undanröjer hinder och skapar delaktighet – oavsett vilka förutsättningar och förmågor människor har – är avgörande för att alla ska kunna leva ett värdigt liv i ett medmänskligt och jämlikt samhälle.
Inte fått extra resurser för genomförande
När Myndigheten för delaktighet i december 2025 presenterade sin handlingsplan för åren 2026-2031, som bygger på den genomlysning av svensk funktionshinderpolitik som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) gjort, hade myndigheten tagit fram ett paket på 119 åtgärder som motsvarar hälften av de formella rekommendationerna.
Av regeringens uppdrag till MFD framgår dock att de förslag som lämnas ska utgå från befintliga ekonomiska ramar. Det har därför inte varit möjligt för myndigheten att lämna förslag om större förändringar på området.
En fråga om människosyn och människovärde
Ytterst är funktionshinderpolitik en fråga om människosyn och om människovärde, om att alla människor har rätt till ett värdigt liv och till att få utveckla sina inneboende livsmöjligheter.
Att samhället använder sina gemensamma tillgångar så att alla människor ges goda livsförhållanden är klokt och ansvarsfullt. Det blir ett samhälle med en stark sammanhållning som många med stolthet och glädje vill bidra till.
Som kristna tror vi att alla människor är skapade till Guds avbild och därför har ett okränkbart människovärde. Varje mänskligt liv en gåva från Gud, vilket uttrycks i dokumentet Gåvan att finnas till, utgivet av Kyrkornas världsråd 2016.
I Jesus Kristus har Gud blivit människa och på så sätt gjort sig tillgänglig för människor. Genom detta visar Gud vilket sinnelag vi människor ska ha. Vi ska söka Jesu Kristi sinnelag. Detta handlar bland annat om att ge rum för våra medmänniskor och deras livsmöjligheter.
Funktionsrätt är inget särintresse
Sveriges kristna råds arbetsgrupp Kyrka – funktionshinder vill understryka att de åtaganden som Sverige har antagit genom att ratificera och införliva CPRD i svensk lagstiftning behöver följas. Funktionshinderrätt är inget särintresse utan en vital del av hela samhällets trygghet och välfärd.
Det är allmänmänskligt därför att ingen av oss vet vem som behöver funktionshinderpolitiska insatser i framtiden och därför att alla som uppnår en någorlunda hög ålder kommer troligen någon gång i livet ha en eller flera funktionsnedsättningar.
Bakgrund
Svensk lag sedan 2009
2006 antog FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen innehåller inga nya rättigheter, utan förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. 2008 antog Sveriges riksdag denna konvention och sedan januari 2009 är den svensk lag.
FN-kommitté granskar efterlevnaden
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar finns för att granska hur de stater som har ratificerat konventionen genomför och efterlever de åtaganden som stater har enligt konventionen. Den FN-kommittén är placerad i Genève och består av oberoende experter med olika kompetenser och med ursprung i olika delar av världen.
Sverige får omfattande kritik i rapport
Den 20 mars 2024 antog denna FN-kommitté en rapport om hur Sverige har levt upp till sina åtaganden enligt konventionen. I den 18 sidor långa rapporten ger kommittén Sverige omfattande kritik för brister i hur dessa åtaganden efterlevs. Kommittén ger många rekommendationer till Sverige.
Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna som enligt konventionen tillkommer personer med funktionsnedsättningar förverkligas helt och fullt, att avstå från att vidta åtgärder som innebär en tillbakagång och att se över konventionens ställning i sin rättsordning och att fullständigt införliva den i svensk lag.
Uppdrag utan extra anslag
Myndigheten får i uppdrag att ”identifiera utmaningar i, och föreslå åtgärder till den kommande handlingsplanen för, funktionshinderpolitiken” – men uppdraget ska genomföras inom befintlig budget.
Myndigheten för Delaktighet presenterar åtgärdspaket
I december 2025 presenterar MFD det åtgärdspaket på 119 punkter som myndigheten planerar att genomföra. Åtgärderna motsvarar hälften av de rekommendationer som FN-kommittén lämnade.
När ni samlas har var och en något att bidra med
I denna antologi berättar personer med egna, nära anhörigs eller vänners funktionshinder om hur de upplever gudstjänsten och församlingslivet. Framställningarna är personliga och nära. Texterna bjuder in oss att ta del av hur liv med olika funktionshinder kan gestalta sig i gudstjänstens sammanhang. De väcker tankar och ger nya insikter för oss alla i Guds kyrka. Antologin har tagits fram av Sveriges kristna råds arbetsgrupp Kyrka-funktionshinder.
