Det var säkert kallt i vattnet, kanske sju-åtta grader. I skydd av kvällsmörkret döps fem personer i Kattegatt. Det är ett av de första baptistdopen i Sverige. Det är den 21 september 1848, alltså 170 år sedan. De som döps begår ett lagbrott: Konventikelplakatet förbjuder religiösa sammankomster utanför kyrkan. Det är ännu inte religionsfrihet i Sverige.
Efter dopet vandrar gruppen till en liten stuga i Borekulla där de bildar Sveriges första baptistförsamling. I bekännelsen fastslås att ingen rangordning ska förekomma mellan församlingens medlemmar. Var och en har en röst, både kvinnor och män. Det är fortfarande 73 år kvar tills den allmänna rösträtten är införd i Sverige.
Det kan vara värt att påminna sig att allmän rösträtt inte alltid funnits. Demokrati är inte en självklarhet, den måste vårdas ömt och respektfullt. Inte bara till formen utan också ideologiskt. Demokratiskt tänkesätt innebär respekt för varje medmänniska, var och en är en av oss. Fredligt sinne och rättvis fördelning är kusiner till demokratiskt tänkande.
När Sveriges kristna råds styrelse förra veckan formulerade en bön för den politiska situationen i Sverige fick den stort gensvar. Den uppmärksammades i medierna: SVTs Morgonstudio, SR:s Nordegren & Epstein, olika tidningar, TV4 filmade i söndagens gudstjänst i Uppsala och bönen bads inte bara i söndagens gudstjänst i P1 från Ulrikebergskyrkan i Växjö utan också i många andra kyrkor. Våra kyrkliga ledare talade om vikten av bön för vårt samhälle. Jag tror att många av oss har stämt in.
De baptister som döptes för 170 år sedan bad säkert också. Deras samhällssituation var en annan och deras möjlighet till politiskt inflytande obefintligt. Men bad gjorde de, precis som kristna människor har gjort, gör och kommer att göra. Varför? Därför att vi tror att Gud hör bön. Därför att vi är tacksamma för möjligheten att dela vår oro och vår glädje med Gud. Därför att gemensam bön förenar människor och bygger broar. Därför att vi vill ta ansvar i den värld som Gud älskar.
Den lilla baptistgruppens första dopdag har också med tiden blivit internationell böndag för fred. Den 21 september uppmärksammas behovet av fred och försoning. Mål 16 i de globala målen handlar om fredliga och inkluderande samhällen. På Sveriges kristna råd möts våra arbets- och referensgrupper till en gemensam dag då vi fokuserar vårt uppdrag att bidra till mänsklig värdighet för alla. Det goda evangeliet om Jesus Kristus inbjuder till gemenskap med Gud, förlåtelse för synd och Andens kraft till att leva med det gemensamma bästa för ögonen.
Därför fortsätter vi, tillsammans med människor runt hela vårt jordklot, att be:
“Livets Gud, led oss till rättvisa, fred och mänsklig värdighet”.
/Björn Cedersjö
