Attackerna mot befrielseteologin har varit så många och hårda från olika håll och vi har fått försvara oss så att vi inte har hunnit med att utveckla den teologiska reflektionen så som vi skulle ha önskat. Den som säger detta är den spanske teologen Víctor Codina, verksam i Bolivia sedan många år. Det är lätt att glömma bort detta när man kritiserar befrielseteologin för att man inte tagit upp många för kyrkan viktiga utmaningar. En del av detta diskuteras nu på konferensen och jag får återkomma till detta.

En av befrielseteologins viktigaste bidrag till den världsvida kyrkan är det särskilda ställningstagandet för de fattiga (la opción preferencial por los pobres), som de latinamerikanska biskoparna formulerade det i sin konferens i Puebla 1979. Självklart diskuteras detta flitigt här på konferensen i Brasilien, bl a i ett av de drygt 20 semiarierna. Problemet är, som det sades i inledningen till seminariet, att frågan om de fattiga inte längre är ”inne”. Jag har funderat på detta flera gånger bl a med anledning av den nya bibelöversättningen där man på vissa ställen bytt ut ordet ”fattig” mot något annat som t ex i den gammaltestamentliga texten för första söndagen i advent från Sakarja 9. Där står det inte längre ”Se din konung kommer till dig, fattig ridande på en åsna” utan istället ”Se, din konung kommer till dig. I ringhet kommer han, ridande på en åsna”. Mina kunskaper i hebreiska är inte tillräckliga, men jag ställer mig ändå frågan: varför? Är vi rädda för att nämna saker vid dess rätta namn?

Hur ska vi då förhålla oss till att frågan om de fattiga fått en undanskymd plats? Ja, vi skulle ju resignerat kunna konstatera att det är oundvikligt, vilket förstås skulle glädja dem som tycker att det är obehagligt att prata om fattigdom, men beklagas av dem som lever i fattigdom och utsatthet. Vilket är kyrkornas ansvar i förhållande till detta? SKRs ställningstagande när det gäller utskrivningarna från sjukförsäkringarna förra året visar att frågan lever bland kyrkorna i Sverige.

Kanske kan vi få nya impulser från konferensen i Brasilien. På seminariet ska vi fokusera på att de fattiga är människor som delar samma rättigheter som alla vi andra. Att ta ställning för dem är inte i första hand för att de är fattiga utan för att de är människor och ska mötas med respekt.

/Olle Kristenson

Fortsätt läsa mer från oss