2023 års fri- och rättighetskommitté har haft i uppdrag att utreda och överväga om skyddet för på några grundläggande fri- och rättigheter enligt kapitel 2 i Regeringsformen (RF) bör ändras, och om helt nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas. Sveriges kristna råd har granskat den framlagda utredningen utifrån teologiska och etiska perspektiv, och utifrån värnandet av demokratin och kyrkornas kallelse att stå upp för människovärdet.
Sveriges kristna råds medlemskyrkor har ett stort engagemang för demokrati och de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna. Det bottnar i vår kristna grundsyn att varje människa är skapad till Guds avbild, lika i värde och värdighet. Demokratins framväxt var i mångt och mycket resultatet av ett lagarbete med rötter i det civila samhället. I den processen har kristna samfund bidragit och bidrar. Exempelvis praktiserades lika rösträtt för både män och kvinnor i Svenska Baptistsamfundet redan 1848.
Många kyrkor är idag engagerade i olika typen av demokratistärkande arbete, t.ex. att utbilda ungdomar i föreningskunskap. Bemyndigandet av varje människa finns som ett tydligt stråk i kristen teologi. Barnet har en särställning i kristen tro och barnrättsperspektivet är mycket viktigt för Sveriges kristna råds medlemskyrkor.
Inledande reflektion
Sveriges kristna råd konstaterar att det under senare år har kommit ett stort antal lagförslag från regeringskansliet som har handlat om att inskränka olika fri- och rättigheter och andra grundläggande rättsstatliga principer. Inte sällan har det varit fråga om lagstiftning som för bara några år sedan har ansetts otänkbar ur integritets- och rättighetsperspektiv. Sedda var för sig kan de uppfattas som mindre och motiverade ingrepp, oftast med syfte att bekämpa och beivra brott. Sveriges kristna råd ser dock med oro på att de många förslagen tillsammans kan riskera att urholka Sveriges ställning som demokratisk rättsstat. I många fall finns också brister i utredningarnas proportionalitetsbedömningar och vilken effekt ny lagstiftning kan ha för att lösa de aktuella problemen.
Sveriges kristna råd anser vidare att regeringen bör stärka fokuset på att utreda och identifiera de underliggande problem i det svenska samhället som har lett fram till dagens allvarliga situation när det gäller gängkriminalitet.
Den parlamentariska kommittén har också haft att bedöma om rätten till medborgarskap bör ändras för att kunna återkalla medborgarskap för den som har dubbla. I uppdraget ska även en bedömning göras om det bör införas utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten i förhållande till kriminella sammanslutningar.
Sammanfattning:
• Sveriges kristna råd tillstyrker förslaget om rätten till domstolsprövning.
• Sveriges kristna råd avstår från att ta ställning i frågan om att grundlagsskydda rätten till abort. Några medlemskyrkor kommer inkomma med egna yttranden.
• Sveriges kristna råd anser att frågan kring att möjliggöra återkallelse av medborgarskap som förvärvats genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller genom annat otillbörligt förfarande behöver utredas vidare.
• Sveriges kristna råd avstyrker förslaget om att medborgarskap ska kunna fråntas den som gör sig skyldig till viss allvarlig brottslighet.
• Sveriges kristna råd avstyrker förslaget om att göra det möjligt att begränsa föreningsfriheten för kriminella sammanslutningar.
• Sveriges kristna råd anser att förslagen behöver kompletteras med en barnkonsekvensanalys.
