Sveriges kristna råd har lämnat synpunkter på utredningen En svensk kulturkanon, särskilt kring hur kulturkanon ska förvaltas och vilka konsekvenser den kan få. Vi hoppas den kan stärka kulturen och bidra till integration samtidigt som vi ställer oss tveksamma till delar av historieskrivningen och ifrågasätter slutsatser om vissa orsakssamband. Vi föreslår dessutom ett begrepp som signalerar inbjudan snarare än norm.
Sveriges kristna råd uppskattar det arbete som har genomförts med utredningen av En svensk kulturkanon (SOU 2025:92). Att använda 100 verk som öppnar ”fönster” mot olika samhällsfenomen och tendenser i tiden och som speglar formandet av Sverige ger en pedagogisk överblick över samhällsutvecklingen. Vi hoppas också att utredningen kan innebära en vändpunkt när det gäller satsningen på folkbildningsinstitutionerna som de senaste åren har varit mycket ansatta.
Ifrågasätter historieskrivning och orsakssamband
Samtidigt är vi tveksamma till vissa delar av betänkandets historieskrivning. Sverige har inte bara splittrats av förändrade bildningsideal utan också av växande ekonomiska klyftor, segregerade bostadsområden och skolor, och av att filterbubblorna har skapat en situation där vi inte längre deltar i samma offentliga samtal.
Vi ställer oss också frågande till vissa orsakssamband – som att multikulturalism skulle innebära aningslöshet och att flyktingkrisen 2015 skulle ha lett till dagens situation med allvarlig gängkriminalitet.
Signalerar mer påbud uppifrån än inbjudan
Ordet kulturkanon är olyckligt valt, menar vi. Kanon signalerar norm och rättesnöre fastställt uppifrån medan syftet med utredningen snarare verkar handla om att skapa orienteringspunkter för delad identitet och gemenskap. Sveriges kristna råd föreslår därför att ett annat begrepp än ”kulturkanon” används, till exempel ”bildningskompassen”. Ett sådant namn skulle upplevas mindre elitistiskt och mer inkluderande, skapa en större nyfikenhet och uppfattas mer som en inbjudan än ett påbud uppifrån.
Ta till vara teologisk och kyrklig kompetens
Sveriges kristna råd lyfter även fram vikten av att teologisk och kyrklig kompetens tas med i arbetet med att förvalta kulturkanon för framtiden. Kyrkorna är viktiga kultur- och kulturarvsaktörer som på ett självklart sätt bör ingå i de nätverk som formas.
När det gäller konsekvenser hoppas Sveriges kristna råd att kulturkanon kan bidra till ökad tillgång till kultur i hela landet, få positiva effekter för regional utveckling, besöksnäring och turism, samt bidra till integration genom att fungera som en karta och kompass till det svenska samhället för nyanlända.
Frågan om kulturkanons positiva konsekvenser hänger dock i mycket hög grad ihop med vilken kultur- och integrationspolitik som bedrivs i övrigt.
