Hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget har utretts av en parlamentarisk kommitté. På Sveriges kristna råd vill vi i vårt remissvar påminna om att en trovärdig spegling av samhället och befolkningen måste synliggöra religion.
Public service bidrar till det gemensamma goda och tjänar sammanhållningen i samhället. Vikten av ett programinnehåll som bygger på opartiskhet, fakta och saklig rapportering kan inte överskattas i det demokratiska samtalet, inte minst när desinformation aktivt sprids i samhället i syfte att vilseleda.
Tilliten till public service är därför en betydande faktor i en livskraftig demokrati och utredarna konstaterar att förtroendet för public service fortfarande är stort bland befolkningen generellt.
Syftet med genomgången är att skapa goda förutsättningar för verksamheten och att värna public service oberoende. Uppdraget gäller för kommande tillståndsperiod åren 2026–2033.
Ska återspegla landet och befolkningen
Public service ska spegla förhållandena i hela landet och hela befolkningen. Av förståeliga skäl nämner inte utredningen alla de enskilda tematiska områden som då skulle kunna vara föremål för verksamheten – med undantag för några resonemang kring sponsring av sport- och musikevenemang. Alltså nämns inte heller religion.
Vi vill därför påminna om att en trovärdig spegling av befolkningen och samhället behöver synliggöra religion. Det finns ett brett spektra av kyrkor och samfund redan i den kristna majoritetskulturen, lägg därtill till den mångfald av religioner som finns i vårt samhälle i övrigt.
Religionen har ett tydligt allmänintresse
En stor majoritet av Sveriges befolkning är medlemmar i ett trossamfund. Bara inom Sveriges kristna råd samlar vi runt sex miljoner medlemmar. Religion i allmänhet, och kristendom i synnerhet, har varit avgörande för framväxten av välfärdsinstitutionerna och kulturen i Sverige, och spelar en viktigt roll i samhället och i enskilda människors liv.
Religion utgör utifrån detta ett tydligt allmänintresse. Det betyder att public service måste ge religionen utrymme i innehållet men också att det behöver finnas religiös förförståelse och kunskap hos dem som producerar innehållet på Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion för att rätt kunna tolka och återspegla detta intresse för religion.
Propositionen ska presenteras före sommaren 2025.
