I mitten av november deltog Sveriges kristna råd i ett rundabordssamtal som Justitiedepartementet bjudit in ett tiotal organisationer från civilsamhället till. Regeringen ville höra hur vi kan bidra in i arbetet med att genomföra EU:s nya migrations- och asylpakt.
Den nya migrations- och asylpakten som EU:s länder slöt för ett halvår sen träder i kraft sommaren 2026. Fram tills dess har medlemsländerna tid på sig att anpassa lagstiftningen på nationell nivå.
Tanken med EU-reformen är att skapa ett enhetligt system för asyl- och migrationshantering inom unionen. Det handlar om att:
- minska bördan för de EU-länder dit flest migranter anländer
- erbjuda en rättvisare och effektivare ram för registrering och handläggning av asylansökningar
- minska sekundära förflyttningar
Flera parallella migrationsreformer
Migrationsministerns statssekreterare Anders Hall inledde mötet med att betona hur viktig migrationsfrågan är för regeringen. Han välkomnade EU-pakten som ger förutsättningar för ”bättre ordning och reda” i hanteringen av asyl- och migrationsärenden, liksom den mekanism för solidaritet mellan medlemsländerna som ska införas. Genom den ska länder som är utsatta för stort migrationstryck få hjälp av de övriga antingen med en (frivillig) omfördelning av asylsökande eller med pengar och operativt stöd.
Parallellt arbetar regeringen med egna nationella migrationsreformer som bland annat handlar om att bygga mottagandecenter i Migrationsverkets regi, där alla asylsökande ska bo i väntan på besked. Vid avslag ska den nekade flyttas till nya återvändandecenter där de måste vistas tills de ska lämna landet.
Den 15 november bjöd migrationsministerns statssekreterare Anders Hall in ett tiotal organisationer från det civila samhället för att höra hur vi kan bidra till genomförandet av EU:s nya migrations- och asylpakt. Foto: Regeringskansliet
Migrationsverket och gränspolisen står inför stora utmaningar
Medverkade på mötet gjorde även representanter för Migrationsverket och Gränspolisen, som berättade om de utmaningar de står inför.
Migrationsverket genomför en förstudie om vilka förändringar pakten innebär för myndigheten arbete. Förstudien ska vara klar i slutet på november. Polismyndigheten kommer i stor utsträckning att påverkas av genomförandet av pakten, bland annat då myndigheten i betydande del kommer att ha hand om det screeningförfarande som pakten stipulerar. Detta kommer att ställa polismyndigheten inför flera nya utmaningar, eftersom screeningprocessen, förutom en riskanalys, även består av moment så som hälsokontroller, en preliminär granskning av juridiska skäl, med mera, vilket inte tidigare har hanterats av myndigheten. Polismyndigheten genomför därför också förstudier, som ska pågå fram till april 2025.
Deltagarorganisationernas medskick
Flera inbjudna organisationer uttryckte sin oro över att pakten ska leda till snabba asylprocesser som inskränker rätten till individuella prövningar i de screeningförfaranden som ska införas vid gränserna. Pakten riskerar att undergräva den grundläggande mänskliga rättigheten till asyl, underströk flera. Att det kan komma att skapas “samhällen i samhället” när asylsökande under handläggningstiden ska hänvisas till boendecentren, där även hälsoundersökningar ska göras, var något som Svenska kyrkans Anna Karlgren varnade för.
Kyrkornas mångfald en tillgång
Sveriges kristna råd representerades av press- och kommunikationsansvarig Esther Flores Sedman tillsammans med Leonardo Grimståhl från arbetsgruppen för migration och integration.
– Vi verkar för en human migrationspolitisk och ett välkomnande samhälle och ser oss som en resurs och ett komplement till staten i mottagandet av migranter och asylsökande, sa Esther Flores Sedman på mötet, och lyfte som exempel de fortbildningar vi medverkar på som Migrationsverket och Domstolsväsendet anordnar för sina handläggare, för att bedöma konvertiters asylärenden och skyddsbehov.
Våra medlemskyrkors långvariga internationella engagemang på plats i utvecklingsländer för att människor inte ska tvingas fly sina hem var ett annat exempel på arbete som redan görs.
– Och här hemma möter vi människor från alla dessa länder, när de söker sig till kyrkorna för stöd, sa Esther Flores Sedman och nämnde arbetet för integration genom språkcaféer, kvinnogrupper, aktiviteter för barn och arbetsträning i våra second hand-butiker som exempel.
– Men kyrkorna besöker också Migrationsverkets nuvarande asylboenden och förvar för att erbjuda stöd och själavård och önskar tillträde även till de nya boendecentren som ska inrättas för att möta människors behov av existentiell hälsa.
Invandrarledda organisationer viktiga
Att många av våra medlemskyrkor har sitt ursprung utomlands är en omistlig resurs i allt vårt arbete och EU-pakten lyfter i sitt underlag fram invandrarledda organisationer som en viktig tillgång och resurs, något vi också poängterade vid mötet.
– Sveriges kristna råd kommer fortsätta lyfta frågor som rör människovärde, tro och existentiell hälsa. Och bistår förstås gärna även fortsättningsvis där vi kan inom våra expertis- och fokusområden, sa Esther Flores Sedman avslutningsvis och SKR:s representanter framförde, likt representanterna från Advokatsamfundet, en önskan om att civilsamhället skulle involveras i polismyndighetens förstudier.
Organisationer från civilsamhället som deltog i samtalet:
Amnesty International, Asylrättscentrum, Caritas, FARR – flyktingruppernas och asylkommitéernas riksråd, International Rescue Committee, RFSL, Rädda barnen, Sveriges kristna råd, Svenska Röda korset, Svenska kyrkan, Sveriges Advokatsamfund och FN:s flyktingorgan UNHCR.
