DEBATT Den 22 april öppnas möjligheten att underteckna Parisavtalet. Då hålls en ceremoni i FN:s högkvarter i New York där ledare från mer än 150 länder väntas närvara. Genom att underteckna avtalet kan länderna visa sitt fortsatta engagemang för klimatarbetet. Det globala samarbetet för klimaträttvisa behöver tydlig riktning och styrfart, om vi ska undvika de allra värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. Därför uppmanar vi, tillsammans med över tvåhundra religiösa företrädare över hela världen, länderna att skriva under och ratificera avtalet så snart som möjligt.
Parisavtalet, som antogs under stort jubel i december förra året, sätter upp två långsiktiga mål: att världens länder gemensamt ska sträva efter att hålla den globala medeltemperaturökningen väl under 2 grader, helst under 1,5 grader, och att människors och samhällens förmåga att anpassa sig till klimatförändringar ska stärkas. Den vilja till samarbete som världens länder visade genom att godkänna avtalet är enastående. Såväl fattiga som rika länder ställde sig bakom överenskommelsen, som innebär ett ansvar för alla att agera.
Därför är Parisavtalet viktigt. Men ju längre tid som går utan kraftfulla åtgärder desto fler människor riskerar att drabbas av klimatförändringarnas effekter.
Genom att underteckna avtalet i New York uttrycker länderna sin avsikt att ratificera avtalet under de närmaste åren. Fram tills dess är de länder som undertecknat bundna att handla så att de inte motverkar avtalets mål och syfte. Att Sveriges vice statsminister Åsa Romson är på plats för att signera avtalet är glädjande.
För att Sverige ska kunna ratificera Parisavtalet måste det godkännas av riksdagen. Först när Parisavtalet har ratificerats av minst 55 länder, som tillsammans står för minst 55 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, vinner avtalet laga kraft, och då blir de länder som ratificerat skyldiga att arbeta för att uppfylla avtalet.
Det globala samarbetet kring klimatfrågor fick en skjuts när världens länder lyckades enas om Parisavtalet, men det var bara startskottet. För att klara den stora omställning vi står inför måste vetenskap, politik, näringsliv, kultur, civilsamhälle och religion – allt som är uttryck för människans värdighet – samverka.
Det är unikt att företrädare för alla världsreligioner gemensamt understryker vikten av att vi är en enda mänsklighet på en gemensam planet. Vi behöver förändra vårt sätt att se på jorden och dess resurser och förstå detta som en andlig utmaning. Vi är beroende av en Jord som finns för livets skull och inte som en resurs att förbruka.
Rika länder har ett stort historiskt ansvar för växthusgasutsläppen och kan visa ledarskap i klimatfrågan genom att snarast ratificera avtalet. Inför signeringsceremonin i New York ställer vi oss bakom de uppmaningar som de religiösa företrädarna presenterade för ordföranden för FN:s generalförsamling i måndags och som bland annat säger:
Vi uppmanar väldens länder att snabbt signera, ratificera och implementera Parisavtalet och höja sina mål för utsläppsminskningar för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader.
- Vi insisterar på att de globala utsläppen måste börja minska senast 2020 – annars är det omöjligt att klara 1,5-gradersmålet
- Vi vill se att finansiering till fattiga länder ökar, särskilt till anpassning och till ersättning för förlust och skada
- Vi kräver att subventioner till fossila bränslen snabbt fasas ut för att möjliggöra en global omställning till 100 procent förnybar energi till 2050
- Vi uppmuntrar församlingar och trosbaserade organisationer att minska utsläpp från sina verksamheter och att solidariskt stödja dem som redan drabbas av klimatförändringarna
- Vi efterlyser att investeringsflöden skiftas från fossila bränslen till förnybara, inklusive inom trossamfundens verksamheter
- Sverige har ännu ingen tidplan för ratificering av Parisavtalet. För att vara i framkant i det globala klimatarbetet bör den svenska regeringen presentera en sådan plan så snart som möjligt.
Gunilla Hallonsten, internationell chef Svenska kyrkan
Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd
Lasse Svensson, kyrkoledare Equmeniakyrkan
Kjell Larsson, missionsföreståndare Svenska alliansmissionen
Bo Forsberg, generalsekreterare Diakonia
Läs artikeln i UNT
http://www.unt.se/asikt/debatt/nu-tar-vi-nasta-steg-4199119.aspx