-Helgonförklaringen betyder att Guds verklighet kommer mycket närmare när en person i vår tid och miljö har förvandlats av Guds nåd, säger Anders Arborelius, biskop för Katolska kyrkan i Sverige.
Att en svensk person helgonförklaras är mycket ovanligt. Senast som det hände var 1391 då heliga Birgitta kanoniserades av påve Bonifatius IX. Processen inför Hesselblads helgonförklaring är gedigen och har pågått sedan hennes död 1957.
-Detta är en bra och fin påminnelse av vårt behov av goda exempel av människor att följa och att lära av, även om vi inte i den frikyrkliga traditionen ber till helgon, sade kyrkoledare Lasse Svensson.
På Petersplatsen fanns idag många svenska pilgrimer samlade där många viftade med den svenska flaggan i det stora folkhavet. På Peterskyrkans vägg satt en stor vepa uppsatt med ett porträtt av Elisabeth Hesselblad. Merparten av svenskarna ingår i en stiftsvallfärd arrangerad av Birgittasystrarna. På plats fanns även flera ekumeniska representanter genom presidiet för Sveriges kristna råd; biskop Anders Arborelius, kyrkoledare Lasse Svensson (Equmeniakyrkan), ärkebiskop Antje Jackelén (Svenska kyrkan), fader Josef Togan (Syrisk-ortodoxa kyrkan – som representerade ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas som hade förhinder) samt generalsekreterare Karin Wiborn (Sveriges kristna råd). Regeringen representerades av kulturminister Alice Bah-Kuhnke. Även en grupp med släktingar till Elisabeth Hesselblad fanns närvarande.
Mycket sång och musik var en del av helgonförklaringsceremonin som hölls under ledning av påven Franciskus. Biskop Anders Arborelius var huvudkoncelebrant och biskopsvikarie P. Fredrik Emanuelson koncelebrerade tillsammans med nio andra präster från Stockholms katolska stift. Vid ceremonin kanonsiserades även den polske 1600-talsprästen Stanislaus Papczynski.
-Katolska kyrkan i Sverige har visat en stor vishet och stor ekumenisk vilja genom att bjuda in oss ekumeniska delegater att delta, sade Karin Wiborn och fortsätter:
-Det är alltid starkt att följa trossyskon på ett nära sätt och få inblick i olikheter men också i det som förenar oss.
-Vi gläds med våra katolska systrar och bröder som har fått ett nytt helgon som dessutom har talat vårt språk, säger ärkebiskop Antje Jackelén och fortsätter:
– Elisabeth Hesselblad har gjort mycket för Birgittaorden som vi alltid haft en nära relation till. Jag hoppas att även detta bidrar till att stärka de ekumeniska relationerna.
Maria Elisabeth Hesselblad föddes i Fåglavik utanför Herrljunga den 4 juni 1870. Som 18-åring emigrerade hon till USA och 1902 konverterade hon till katolicismen. Året därpå flyttade hon till Rom. 1911 grundade Elisabeth Hesselblad Birgittinorden som kom att bli en modern gren på den klosterrörelse som heliga Birgitta lade grunden till på 1300-talet. Idag finns den representerad i 19 länder, däribland i Sverige. Elisabeth Hesselblad var en pionjär för den ekumeniska dialogen.
Maria Elisabeth Hesselblad dog i Rom den 24 april 1957.
FAKTA – KANONISERING:
Det finns många svenska helgon (exempelvis S:t Erik och S:t Botvid) men de är lokala helgon, helgonförklarade av en biskop. En kanoniseringsprocess ska (sedan 1170) göras av Vatikanen och är mycket mer omfattande i sina krav. När påven har förklarat någon som helgon vördas personen som helgon i Katolska kyrkan över hela världen.
