Debatt: ”Pandemin har lärt oss att vi behöver ställa om till en mer hållbar livsstil”

"Gör verklighet av de globala målen i Agenda 2030", skriver Sveriges kristna råds arbetsgrupp för fred och mänskliga rättigheter i tidningen Dagen.

DEBATT. Denna vecka är det Kyrkornas globala vecka, en tid att särskilt uppmärksamma globala frågor, gärna i ekumenisk samverkan. I år är temat hälsa och välbefinnande – mer aktuellt än någonsin. Coronaviruset fortsätter att skörda offer världen över och hindrar oss från att mötas fysiskt.

Pandemin har dock visat att när människors liv står på spel så kan vi ställa om och göra det snabbt, även om det ofta skett till ett högt pris av ökad fattigdom, utsatthet och våld i hemmen.

Det interreligiösa institutet Elijah har i projektet “Coronaspection” fört samman fyrtio religiösa ledare från hela världen för reflektioner kring coronapandemin. En slutsats från samtalen är att viruset hjälpt oss att se hur vi alla är del av samma väv. Den pausknapp som samhället tryckt på kan leda till ökad reflektion kring vad som krävs för att skydda liv nu och i framtiden. Vi behöver ny teknologi för klimatomställning och hållbarhet – men vi behöver också en ny berättelse om vår plats på jorden och vad som är verkligt viktigt. De andliga traditionerna kring förändring och uppbrott kan vara till stor hjälp, liksom den förtröstan och uthållighet som andlig praktik kan ge. Det gemensamma FN-ramverket kring Agenda 2030 ger samtidigt en unik chans att få en gemensam global styrfart i förändringsarbetet. Som delar av civilsamhället är vårt ansvar att vara ledljus och blåslampa.

Vad kan vi lära av coronapandemin?

1. Vi måste bygga hållbara livsmedelssystem.
Som författaren och kväkaren Elin Wägner uttryckte det redan 1940 så behöver vi inte bara fred på jorden utan också fred med jorden. Kampen om vinstmarginalerna i den globaliserade matindustrin har lett till en ohållbar och osäker matproduktion som även kan skapa farliga virus. Samspelet med djur och natur har satts åt sidan. Billiga globala transporter skapar sårbara värdekedjor av mat med höga utsläppsvolymer och lågt näringsinnehåll. Hetsjakt på värdefulla mineraler och storskalig jordbruksmark driver bort småbönder och urfolk från sina marker för att ge plats för gruvor och palmoljeplantager. De människor som engagerar sig för sin närmiljö hotas och dödas i många länder. Vi behöver mer cirkulär ekonomi och hållbara livsmedelssystem, både vad gäller produktion och konsumtion. Vi måste äta mer växtgrödor som binder kol i marken. Men ansvaret för omställningen kan inte läggas enbart på individen. Det som verkligen krävs är politisk vilja och handlingskraft för systemförändring och att företag tar större ansvar.

2. Militarisering är inte svaret på samtidens utmaningar.
Historiskt höga anslag är planerade till det militära försvaret i Sverige de närmaste åren. Samtidigt kan militären inte skydda oss från varken globala virus eller klimatförändringar. Svenska freds- och skiljedomsföreningen konstaterar i en ny rapport att militär upprustning inte bara riskerar att ta resurser från andra viktiga samhällsområden utan också är ett hot mot vår ekologiska säkerhet med sitt stora beroende av fossila bränslen och förorening av vatten och marker. Vi behöver snarare satsa på en medveten omställning för klimat och miljö som också minskar risken för nya virusutbrott och väpnade konflikter. FN-agendorna Kvinnor, fred och säkerhet (1325) och Unga, fred och säkerhet (2250) är viktiga instrument för att bygga en säkerhetspolitik för 2020-talet.

3. Vi behöver en rättvisare värld.
Vi lever i samhällen där ojämlikheten accelererar. Enligt den prisbelönte ekonomen Thomas Piketty beror det på att avkastning på kapital är högre än tillväxten. De allra rikaste drar ifrån på ett sätt som inte gagnar hållbarhet, hälsa och fredlig samhällsutveckling. Sund ekonomi sätts ur spel när färre och färre aktörer kan vara med och konkurrera. Ojämlikhet skapar dåliga förutsättningar för att bekämpa både viruspandemier och klimatförändringar och ökar risk för väpnad konflikt. Politiska ledare måste utveckla effektiva instrument för global fördelning av välstånd och stävja kapitaldränering av fattiga länder och fattiga områden. Likaledes behövs ett stärkt utvecklingssamarbete för att bistå människor i nöd med civilsamhällets aktörer som starka partner.

Vi behöver en ny berättelse med hälsa och välbefinnande i fokus. Ett samhälle där sjukvården har tillräckliga resurser, där vi inte förstör vår livsmiljö och där “freden och rättvisan omfamnar varandra” (Ps 85:11).

Sveriges kristna råds arbetsgrupp för fred och mänskliga rättigheter


Läs debattartikeln i Dagen

https://www.dagen.se/debatt/2020/11/19/pandemin-har-lart-oss-att-vi-behover-stalla-om-till-en-mer-hallbar-livsstil/?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter

Fortsätt läsa mer från oss