Debatt i GP: "För oss handlar klimatkrisen om att överleva"

Debatt i GP: “För oss handlar klimatkrisen om att överleva”

”I rika länder oroar sig människor för hur påtvingade utsläppsminskningar ska påverka deras livsstil. I andra länder, som Bangladesh, är globala utsläppsminskningar nödvändiga för människors överlevnad”. Det skriver Sveriges kristna råd på debattplats i Göteborgs-Posten tillsammans med Svenska kyrkan och Diakonia inför klimattoppmötet i Paris.

30 november 2015

DEBATT Den globala medeltemperaturen fortsätter att öka. 2015 är det hittills varmaste året sedan mätningarna började. Kraftfulla och ambitiösa åtgärder behövs för att minska de globala utsläppen av växthusgaser som annars riskerar att få katastrofala konsekvenser.

Bangladesh är ett av de länder som drabbas hårdast. Plötsliga klimatrelaterade händelser som cykloner och översvämningar blir alltmer dramatiska, men trots materiella skador har anpassning och återhämtning hittills varit möjligt. Människoliv kan naturligtvis inte ersättas, men hus kan återuppbyggas och nya husgeråd införskaffas. Svårare är det att anpassa sig till de långsamma och ständigt pågående klimatförändringarna.
Både mark och vatten försaltas.

I delar av landet blir torkan gradvis svårare. I kustområdena försaltas mark och grundvatten när havsnivån stiger och landområden översvämmas. Bristen på färskvatten får konsekvenser för människors hälsa. Växter har svårt att överleva i den försaltade jorden och människor sliter hårt för att anpassa sina odlingsmetoder. Klimatförändringarna riskerar därmed slå mot arbetet med att nå FN:s nya hållbarhetsmål, till exempel utrota fattigdom och hunger samt rent vatten till alla.

Inför klimattoppmötet i Paris har världens länder presenterat sina tänkta nationella bidrag till klimatåtgärder. Men bidragen räcker inte för att på sikt hålla den globala medeltemperaturökningen under 1,5 grader som många redan utsatta länder vill se. I stället kommer temperaturen fram till år 2100 sannolikt att stiga upp till cirka 2,7 grader. Konsekvenserna kan bli allvarliga. Till exempel kan havsnivån stiga närmare en meter, och stora delar av det låglänta kustområdet i Bangladesh hamna under vatten. Då kan minst 30 miljoner människor tvingas fly, vilket riskerar att öka spänningarna och påverka säkerheten i hela regionen.

Det finns en gräns för när invånarna i utsatta länder inte längre kan anpassa sig och i stället tvingas flytta. Förutom överenskommelser om utsläppsminskningar måste Parisavtalet därför också erkänna frågan om det som på förhandlingsspråk heter ”loss and damage”, det vill säga permanent förlust och skada.

I de förberedande förhandlingarna har detta hittills varit en svår nöt att knäcka, men för Bangladesh och andra sårbara länder är det avgörande att frågan blir en del av den globala dagordningen. Annars kan Parismötet inte kallas för en framgång.

För att invånarna i Bangladesh ska kunna leva kvar i sina hemområden och fortsätta att anpassa sig till det förändrade klimatet, måste de globala utsläppen minska genast. Länder med höga utsläpp per capita, däribland Sverige, måste ta täten. Även fattigare länder behöver dra sitt strå till stacken och snabbväxande ekonomier som Kina, Sydafrika och Brasilien ta ett ökat ansvar.

Under klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 lovade de rika länderna att bistå världens fattiga länder med finansiering till anpassning och omställning till förnybar energi.
I Bangladesh lever närmare hälften av befolkningen under fattigdomsgränsen på knappt 17 kronor per dag. För att landet på allvar ska kunna delta i omställningen mot ett fossilfritt samhälle och samtidigt ge invånarna möjlighet att komma ur fattigdom, behövs stödet från omvärlden. Därför är klimatfinansieringen en angelägen fråga när världens ledare samlas till klimatförhandlingar.

Vi uppmanar därför våra politiska ledare att:
– Verka för att permanent förlust och skada inkluderas i avtalet.
– Ta ett större ansvar för klimaträttvisa genom att minska utsläppen.
– Bidra med finansiering till de minst utvecklade och mest sårbara länderna.

Parismötet är bara början!

Md Shamsuddoha, chef, CPRD, Bangladesh
Bo Forsberg, generalsekreterare Diakonia
Gunilla Hallonsten, internationell chef för Svenska kyrkan
Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd

FAKTA
Md Shamsuddoha, är chef för Center for Participatory Research and Development, CPRD, och del av Bangladeshs officiella delegation till klimatförhandlingarna. Han besökte nyligen Sverige för att berätta om Parismötets avgörande betydelse för sitt lands framtid, på inbjudan av Kyrkornas globala vecka.