Mot bakgrund av att flera nya lagförslag innebär ökade ingripanden mot barn vill kyrkorna i Sveriges kristna råd, samlade vid årsmötet i Karlstad den 22 maj, betona att alla åtgärder måste präglas av återhållsamhet, rättssäkerhet och ett tydligt barnperspektiv – i enlighet med barnkonventionen.
Uttalande från Sveriges kristna råds årsmöte, maj 2025
Ett barn föds utan makt. Det kommer till världen beroende av vuxnas kärlek, omsorg och skydd. Barn har begränsad tillgång till beslutsrum. Deras röster hörs sällan i offentliga debatter.
Barnets brist på makt måste kompenseras genom att vi som samhälle särskilt vakar över att deras rättigheter inte förhandlas bort. Barnens rättigheter, som definieras av Barnkonventionen, måste försvaras aktivt av alla oss som inte längre är barn: rätten till trygghet, till att bli hörda, till utbildning, till vila, till andlig utveckling och till framtidshopp.
I kristen tro har barnen en särställning. Gud föddes som ett maktlöst barn. Jesus sätter barnet i centrum – en revolutionerande handling i en samtid då barn inte räknades som fullvärdiga medborgare. Jesus säger: ”Låt barnen komma till mig, och hindra dem inte” (Markusevangeliet 10:14). Hans ord påminner om varje barns inneboende värde och värdighet som skapat av Gud.
Den organiserade kriminaliteten utgör ett allvarligt hot mot samhället – inte minst mot barnen. När allt fler unga dras in i kriminella nätverk, utnyttjas som kurirer, vakter och gärningsmän krävs resoluta åtgärder från samhället. Vi inser att akuta insatser är nödvändiga. Våra barn behöver skyddas från grov brottslighet och våldsspiraler, och det måste ske med bibehållen insikt om barnets särskilda utsatthet.
En rad lagförslag driver nu ökade möjligheter till ingripanden mot barn. Det handlar om sänkt straffmyndighetsålder, möjlighet att avlyssna barn, att sätta elektronisk fotboja och kroppsvisitation i skolmiljö. Oavsett hur motiverade förslagen är vart och ett för sig, riskerar de sammantaget ge en bild av ett samhälle som sätter sin tilltro till repressiva åtgärder framför de förebyggande. Det handlar inte bara om lagstiftning, utan om ett skifte i synen på barn – från sårbara och formbara till potentiella gärningspersoner som bör övervakas. Det innebär också att rättssäkerheten hotas om barn i praktiken betraktas som misstänkta på förhand. Det kan påverka barnets tillit till samhälle och vuxenvärld.
Barnombudsmannen skriver i sin senaste rapport: “Jag tänker på en kille som berättade att han inte kunde bryta sig loss på egen hand, och att det inte fanns någon vuxen han kunde vända sig till för att få hjälp.” Det förebyggande arbetet – i hem, skola, kyrka, civilsamhälle och socialtjänst – måste därför stärkas om vi menar allvar med att bygga ett samhälle där vi tillsammans bär våra barn och unga.
De åtgärder som nu vidtas måste ske med återhållsamhet, garanterad rättssäkerhet, med ett tydligt barnperspektiv och vila på Barnkonventionen. Barns behov av trygghet, utveckling och framtidshopp måste vara ledstjärnan, också när samhället slår tillbaka mot brottslighet.”
Civilsamhällets granskning 2025
Ett stort antal civilsamhällesorganisationer granskar i en ny rapport
hur långt Sverige har kommit med arbetet att stärka barns rättigheter, utifrån de 131 rekommendationer som FN:s barnrättskomitté gav den svenska regeringen för två år sen. Resultatet är tyvärr nedslående: det sker en del positiva initiativ men flera områden står still och i vissa avseenden går utvecklingen till och med i fel riktning.
