Vi uppmanar regering och riksdag: Inför inte anmälningsplikten

Fredag 22 mars deltog Sveriges kristna råd i en hearing angående den pågående statliga utredningen om ”Stärkt återvändandeverksamhet”. Utredningen innefattar det starkt omdiskuterade direktivet om offentlighetsanställdas anmälningsplikt av människor som lever i papperslöshet, det vill säga vistas utan giltigt uppehållstillstånd i Sverige.

Syftet med hearingen var, enligt utredarens inbjudan, att varje organisation skulle få möjlighet att dela erfarenheter och perspektiv kring frågan om ”utökat informationsutbyte”. Sveriges kristna råds styrelse har tidigare gjort ett uttalande där styrelsen uttrycker sin oro över en anmälningsplikts negativa konsekvenser. Uttalandet skickades samtidigt till regeringens utredare med en önskan om ett möte.

Uttryckte stark oro till utredaren

På mötet den 22 mars deltog ett antal människorätts- och civilsamhällesorganisationer, bland dem Röda korset, Rädda barnen, Stadsmissionen, Läkare i världen och Svenska kyrkan. Från Sveriges kristna råd deltog generalsekreterare Sofia Camnerin och direktor för teologi Jan Eckerdal.

Samtliga organisationer uttryckte en stark oro för konsekvenserna av en eventuell anmälningsplikt. Det gäller naturligtvis de direkta följderna för berörda som riskerar att anmälas när de nyttjar sin lagstadgade rätt till skola och viss sjukvård. Men flera påpekade också den skadliga inverkan som en anmälningsplikt skulle få på den allmänna tilliten till samhället.

“Vi ser det som orimligt att människor som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd riskerar att anmälas till polisen eller Migrationsverket när de nyttjar sin lagstadgade rätt till skola och viss sjukvård.”
Ur styrelsens uttalande 28/9-2023

Papperslösa tvingas ut i skuggsamhället

Därtill menade många organisationer att en anmälningsplikt inte skulle få den avsedda effekten att fler papperslösa lämnar landet, utan istället leda till att fler blir beroende av det skuggsamhälle som växt fram utanför välfärdsstaten.

“En sannolik konsekvens är att dessa människor inte skulle söka sig till kommuner, vårdgivare och myndigheter. Även om somliga verksamheter undantas från anmälningsplikten skulle det innebära ett generellt slag mot den sociala tilliten. Det är knappast troligt att människor i utsatthet kommer särskilja vilka instanser som är undantagna anmälningsplikt, eller våga lita på att anmälan inte sker i alla fall.”
Ur styrelsens uttalande 28/9-2023

Även om kyrkorna inte direkt skulle omfattas av förslaget så skulle det försvåra kyrkornas diakonala (sociala) arbete och försämra möjligheterna att samarbeta med andra samhällsaktörer.

“Om exempelvis en barnledare upptäcker att ett barn har skadliga hemförhållanden ska en orosanmälan göras. Men om barnet som en konsekvens skulle riskera utvisning ställs barnledaren inför ett svårlöst dilemma. Den som står som förlorare är barnet.”
Ur styrelsens uttalande 28/9-2023

Utredaren ska redovisa sitt uppdrag för regeringen den 30 september 2024. Sveriges kristna råd uppmanar riksdag och regering att inte införa den anmälningsplikt som är under utredning.