Konvertiter

Sveriges kristna råd har ett omfattande arbete inom migration och integration. På senare år har frågan om konvertiter i asylprocessen blivit en allt större fråga. Utifrån kyrkornas uppdrag arbetar därför Sveriges kristna råd med frågan om konvertiter genom utbildningsinsatser, påverkansarbete och står i regelbunden dialog med Migrationsverket och regeringen. På denna sida finns en sammanställning av SKR:s arbete inom området samt råd till konvertiter i asylprocessen.

Konversioner, det vill säga att en person antar en annan religion än den man tidigare varit en del av eller växt upp inom, har blivit allt vanligare de senaste åren bland dem som migrerat till Sverige. Många ärenden hos Migrationsverket innefattar nu att religion/konversion åberopas som asylskäl och ställer verkets handläggare och beslutsfattare inför uppgiften att avgöra om till exempel en asylsökandes nyvunna övertygelse/tro är ”genuin”.

Att konvertera till en ny religion är en komplex och inte sällan omfattande process som kräver eftertanke och reflektion. Att möta en person som under asylprocessen önskar konvertera till kristendomen kan vara en utmanande och svår uppgift. Om någon vill konvertera är det alltid angeläget om god bibelundervisning och introduktion till den nya tron. Att undervisningen sker under en lång period och på ett språk som konvertiten kan förstå.

Utbildning och vägledning

Sveriges kristna råd erbjuder kontinuerligt utbildning och vägledning kring konvertering, särskilt om den som konverterar vill åberopa sin konversion som asylskäl. Det är angeläget att veta hur vi kan förhålla oss till existerande praxis i asylprocessen.

Kring detta område finns mängder av frågor att diskutera:
- Är det överhuvudtaget möjligt för en person att med någon säkerhet avgöra hur genuin en annan persons övertygelse/tro är?
- Hur mycket kunskap om den nya tron är det rimligt att kräva av en konvertit för att hans eller hennes konversion ska uppfattas som ”genuin”?
- Har Migrationsverkets personal själva tillräcklig kunskap för att göra bedömningar inom religionens område?
- Har de tolkar som anlitas vid Migrationsverkets intervjuer en tillräckligt hög kunskapsnivå, dels allmänt språkligt, dels när det gäller de specifikt ”religiösa” orden?
- Tillmäts intyg från präster och pastorer och från församlingsmedlemmar tillräckligt stor betydelse, ställt i relation till de bedömningar som Migrationsverkets tjänstemän gör efter några timmars samtal med konvertiten?

Migrationsverket

Förutom de utbildningar som riktar sig till målgruppen församlingarnas anställda och volontärer (se vidare Utbildning) så för Sveriges kristna råd en fortlöpande dialog med Migrationsverket kring dessa frågor. 2013 hölls flera utbildningsdagar med inbjudan till Migrationsverkspersonal och i juni 2018 hölls en gemensam temadag inom området. Även i utbildningar som Domstolsverket håller för personal i Migrationsdomstolarna medverkar SKR regelbundet.

I januari 2019 mötte representanter Sveriges kristna råd Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik och rättschef Fredrik Beijer till ett möte om konvertiter i asylprocessen.

Rättsligt ställningstagande

I december 2018 kom Migrationsverket med ett nytt rättsligt ställningstagande om konversion och ateism. Det nya ställningstagandet ersätter ett från 2012 och har ändrats på många punkter. En väsentlig skillnad är att även ateism tas upp. Konversion "sur place" har fått ett eget avsnitt liksom motsvarande för ateism. Även skäl som åberopas i verkställighetsstadiet tas upp separat och rekommendationen är att utredningen i sådana fall inriktas på trovärdighetsfrågan. Fokus ligger över huvud taget mer än tidigare på hur genuin övertygelsen är och hur processen att komma fram till konversion eller ateism har gått till, samt hur detta kommer att manifesteras vid ett återvändande. Ställningstagandet innehåller punktlistor för vilka faktorer utredningen bör koncentreras på och frågor som kan ställas. Frågorna rör inte religionskunskap utan personens religiösa identitet och utövande. I det tidigare ställningstagandet påpekades redan i inledningen att den sökande inte ska behöva dölja eller avstå från sin religiösa tillhörighet om han/hon inte väljer att göra det av personliga skäl. I det nya ställningstagandet påpekas i stället att den framåtsyftande bedömningen gäller om den religiösa uppfattningen kommer att leda till skyddsgrundande behandling och att frågan om en åberopad konversion har kommit till kännedom i hemlandet ofta aktualiseras.

Påverkansarbete

Sveriges kristna råd bemötte den nya rättsliga ställningstagandet med en debattartikel i Dagens nyheter den 16 december 2018: https://www.dn.se/debatt/migrationsverket-maste-respektera-konvertitens-tro/

I januari 2019 genomförde kyrkorna en förbönsgudstjänst och en efterföljande ljusmanifestation för konvertiter i Stockholm. Läs mer här: Ljusmanifestation på Sergels torg

Arbetsgrupp för migration och integration

Sveriges kristna råd har en expertgrupp för migrations- och integrationsfrågor med deltagare från de olika kyrkofamiljerna samt från närstående organisationer. Gruppen möts en gång i månaden och arbetar med frågor om migration,  integration och konvertiter. Representanter från gruppen följer utvecklingen i Sverige och Europa samt möter regelbundet Migrationsverket samt migrationsministern. Läs mer här: Arbetsgruppen för migration och integration