”Saliga de som håller fred”, säger Jesus i bergspredikan. I Jesu efterföljd bjuds vi in att vara med och skapa fred i våra liv. Fredens riktning är Guds rike, men vägen börjar mitt i vår vardag med alla sina förhoppningar och konflikter. Det är här vi är kallade att med ord och handling vittna om sanning, rättvisa och försoning.

Gud är närvarande även i en sårad värld, och vill älska människan till en sund relation med sig själv, med sin nästa och med skapelsen. Fred är en medveten handling, men ytterst också en nådegåva från Skaparen själv, genom Kristus – han som är vår fred.

Målet är en tillvaro där vi kan hantera konflikter med respekt och utan våld. Där vi finner frid och frihet inom sunda gränser. Där vi bidrar till Guds mission att hela världen. Fred har således många dimensioner: fred med skapelsen, fred mellan människor och länder, fred med Gud, fred på marknaden, inre frid… Profeterna manar till denna stora fred, denna Shalom, och vi bjuds in att vandra vägen dit i Jesu fotspår. Vi bjuds in att verka för det vi redan får skåda i Gud.

Fredens väg är dyrbar, men även kostsam. Det är det brutna brödet som är Eukaristins centrum. Att bryta våldsspiraler, stå upp mot orätt och våga försoning kostar mod, privilegier, kraft, sårbarhet. Men den som vandrar fredens väg får inte bara betala dess pris, utan också smaka på dess frukter av glädje, frid och barmhärtighet. ”Saliga de som håller fred – ty de ska kallas Guds barn”, som Jesus säger.