Diakonins månad 2016-2017 - Sveriges kristna råd

Temat för Diakonins månad 2016-2017 var “Ungas psykiska ohälsa”. Här har vi samlat digitalt material om ungas psykiska ohälsa som både ger stöd till drabbade och vägledning till de som är engagerade i socialt arbete.

Förord av Björn Cedersjö – Att mötas i ögonhöjd

Häromdagen satt jag och pratade med mitt barnbarn som är mindre än en meter. Jag får en annan kontakt med henne när jag sätter mig på huk eller på marken och möter henne i ögonhöjd. Då pratar vi nära varandra, ser varandra från samma höjd. Då är det inte så att hon ser upp till mig och jag ner på henne. Det där med att se nedåt på barnen är ju så vanligt.

Jag påmindes om det när jag mötte en människa som var två decimeter längre än jag. Jag vred huvudet lite snett uppåt för att kunna möta hans blick. Och så tänkte jag att så är det ju för det mesta för ett barn, och för den vuxne som är några decimeter kortare än vad jag är. Vi råder inte över hur långa eller korta vi är. Och för barnen är ju längden oftast en övergående fråga. Att se uppåt eller neråt kan vara en fysisk fråga. Men det kan också vara en mental fråga.

Med vilken inställning möter jag mina medmänniskor? Mentalt är det tyvärr lätt att möta varandra nedåt eller uppåt. Varför är detta viktigt? Det kristna budskapet är att varje människa är älskad av Gud. Därför ska hennes värdighet värnas och respekteras. Det är också sammanhanget för diakoni. Diakoni är socialt arbete, på Kristi uppdrag. ”Diakoni är uppdraget till kyrkan grundad i Kristi kärlek, att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta varandra i utsatta livssituationer.”

Kyrkornas medlemmar är Guds budbärare som förkunnar och praktiserar kärlek. Uppdraget är att berätta de goda nyheterna om Jesus Kristus, bygga gemenskap, tjäna medmänniskan och arbeta för en rättvis och hållbar fred. Därför har diakoni både med personliga relationer och strukturella förändringar att göra. Vi har alla våra olika svårigheter och glädjeämnen.

År 2016 och 2017 handlar inspirations- och fördjupningsmaterialet inför Diakonins månad om psykisk ohälsa, med särskilt fokus på barns och ungas situation. Psykisk ohälsa beskrivs som en växande utmaning i vårt samhälle och utgör därför en del av kyrkans uppdrag att tjäna. Materialet presenteras denna gång på ett lite annorlunda sätt. Genom filmer, intervjuer och texter på webben ges kunskap och berättelser som vägledning och inspiration för att möta medmänniskor med respekt.

Diakonalt arbete utgår från att möta andra med respekt. Att mötas i ögonhöjd.

Gud,
Öppna mig för din kärlek. Världen behöver mig.
Världen behöver din kärlek, strömmande genom mig.
Psalmer och sånger nr 96

Björn Cedersjö
Tidigare direktor, kyrka-samhälle, Sveriges kristna råd

För att skapa bättre kunskap om psykisk hälsa bland barn och ungdom har Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA sedan några år gått samman i en satsning på forskning inom området. De fyra myndigheterna finansierar gemensamt en satsning på forskning inom barn- och ungdomspsykiatri. Under perioden 2012 till 2017 avsätter dessa myndigheter 300 miljoner kronor till forskning inom området.

Bakgrunden är att det råder osäkerhet kring vad som avses med begreppen psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd. Men gemensamma definitioner är viktiga för en bra dialog mellan forskare, politiker, allmänhet och personer som arbetar inom fältet. Detta ställs på sin spets när insatser på olika nivåer övervägs: hälsofrämjande för att förbättra den psykiska hälsan, prevention för att motverka psykisk ohälsa och behandling och rehabilitering vid etablerade psykiatriska tillstånd.

Vilka metoder är mest ändamålsenliga för att befolkningen ska må bra? För att kunna diskutera detta och utföra utvärderingar av insatser behövs kunskap om grundbegreppen.

(Ur Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova skrift – En kunskapsöversikt, begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga, 2015).
LÄS MER://forte.se/wp-content/uploads/2014/12/kunskapsoversikt-begrepp.pdf

De fyra myndigheterna definierar begreppen på följande sätt:

1. Vad är psykisk hälsa?
Definitionerna av psykisk hälsa är mindre tydliga men de flesta är överens om att det är något annat än frånvaro av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa beskrivs som ett tillstånd där flera dimensioner av individens tillvaro är välfungerande, så att individen känner glädje, mår bra med sig själv, med andra och i förhållande till samhället. Psykisk hälsa och psykisk ohälsa kan förekomma samtidigt hos en individ, enligt vissa forskare.

2. Vad är psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa är en samlande beteckning för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för psykiatrisk diagnos.

3. Vad är psykiatriska tillstånd?
Ett psykiatriskt tillstånd uppfyller olika diagnostiska kriterier. Två etablerade diagnossystem är ICD, som WHO står bakom, och DSM, som den amerikanska psykiatriska yrkesföreningen står bakom. (ICD och DSM; Psykiatriska tillstånd är en form av allvarlig psykisk ohälsa som tar sig i uttryck i ett syndrom som vården kan känna igen utifrån olika diagnostiska kriterier. Ett sådant diagnossystem är WHO:s International Classification of Diseases, ICD. I denna diagnosmanual definieras de olika psykiatriska diagnoserna i ett särskilt kapitel, F00-F99. Ett annat utbrett diagnossystem är Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM).

I kyrkan möter medarbetare barn och unga som inte mår så bra. En del unga mår bara tillfälligt dåligt och mår bättre efter ett samtal med någon klok vuxen. Andra unga mår kanske sämre och behöver mer professionellt hjälp. Här nedan har vi sammanställt en rad länkar inom detta område.

Diagnoser

Ätstörningar http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Sjukdomar-och-besvar/Vad-ar-en-atstorning1/

http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Atstorningar/

Nedstämdhet och depression http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression-hos-barn-och-tonaringar/
http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Nedstamdhet/

Ångest, fobier och tvångstankar http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Sjukdomar-och-besvar/Angest-fobier-och-tvangstankar-hos-barn/

http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Angest/

Självskadebeteende http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Sjukdomar-och-besvar/Sjalvskadebeteende/

http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Skada-sig-sjalv/

Suicidtankar http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Kriser-och-svarigheter/Sjalvmordstankar/

http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Sjalvmordstankar/

Posttraumatisk stressyndrom http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Sjukdomar-och-besvar/Posttraumatiskt-stressyndrom-hos-barn/

http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Posttraumatisk-stress/

Bipolär sjukdom http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Sjukdomar-och-besvar/Bipolar-sjukdom/

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Adhdhttp://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Sjukdomar-och-besvar/Adhd/

http://www.umo.se/Jag/Adhd/

Aspergers syndrom http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Sjukdomar-och-besvar/Aspergers-syndrom/

http://www.umo.se/Jag/Aspergers-syndrom-/

http://attention-riks.se/om-oss/var-verksamhet/

I församlingarna eller i det sociala arbetet möter medarbetare barn och unga som inte mår så bra. En del unga mår bara tillfälligt dåligt och mår bättre efter ett samtal med någon klok vuxen. Andra unga mår kanske sämre och behöver mer professionellt hjälp. Medarbetare i kyrkan bör ha en baskunskap om hur man bemöter barn och unga med psykiskt ohälsa. I den här delen kan du få tips om bemötandet av psykisk ohälsa.

Kunskap om bemötande av barn och unga som drabbats av psykisk ohälsa är stor inom Sveriges kristna råds medlemsorganisationer. Myndigheter och brukar – och intresseorganisationer inom det civila samhället har på sina hemsidor delat med sig av sin kunskap om bemötandet av barn och unga med psykisk ohälsa.

Mer råd och stöd om bemötande av psykisk ohälsa:

Din Ungdomsmottagning på nätet http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Atstorningar/Om-nagon-man-kanner-har-atstorningar/

http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Skada-sig-sjalv/Om-nagon-man-kanner-skadar-sig-sjalv/

Suicidzero http://suicidezero.se/hjalp/hur-moter-man-nagon-som-forsokt-att-ta-sitt-liv/

Intresseföreningen Bipolär sjukdom (IBIS) http://www.bipolarsjuk.se/bemotande.htm

Kunskapsguiden
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/halsoproblem/adhd2014/Sidor/Bemotande.aspx

Studiematerial – om mötet med självskadebeteende http://nationellasjalvskadeprojektet.se/vard–vardgrannar/webutbildning.html

Ännu mer råd och stöd:

Shedo – om självskadebeteende och ätstörningar http://shedo.se/

Riksförbundet – Ungdom för social hälsa
http://www.rus-riks.se/

BRIS
https://www.bris.se/?pageID=327

Mind självmordslinjen https://mind.se/sjalvmordslinjen/

Snorkel – om depression
http://www.snorkel.se/

Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd http://spes.se/

Anhörig – vem är det? Som ”anhörig” räknas den som ger stöd till någon som behöver. Den ”närstående” är den som tar emot hjälpen (enligt Socialstyrelsen). Som anhörig har man ofta ett stort och tungt ansvar. Du som är aktiv i en församling kan du möta anhöriga till en person med psykiskt ohälsa. För dig som möter anhöriga till personer med psykisk ohälsa kan det vara bra att veta att de har rätt att få stöd från kommunen som du kan hänvisa till.

”Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”. (Socialtjänstlagen, 5 kapitel 10 §, personer som vårdar eller stödjer närstående)

Här finns mer information och studiematerial om vad som kan vara bra att tänka på när du möter anhöriga:

Attention
http://atstorningar.se/anhorig-till-nagon-med-en-atstorning/

NSPH Nationell samverkan för psykisk hälsa (anhörigprojektet)http://www.nsph.se/projekt/anhorigprojektet/

1177.se
http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Att-vara-narstaende/Stod-och-rad1/Narstaende-till-nagon-som-har-atstorningar/?ar=True

Frisk och fri
http://www.friskfri.se/om-atstorningar/narstaende/

Ätstörning.se
http://www.atstorning.se/anhorig/anhoriginformation/stodgrupp-for-anhoriga/ http://bulimi.se/anhorig/

Studiematerial finns på:
www.shedo.se

Du som är aktiv i en församling kan möta anhöriga till en person med psykiskt ohälsa. Här utvecklar vi frågan om mitt ansvar som kristen och kyrkornas ansvar när det handlar om att möta människor med psykisk ohälsa.

I den här delen handlar det om vårt ansvar som kristna och som kyrka i mötet med människor med psykisk ohälsa. Grundläggande i den kristna tron är att se, bekräfta och hjälpa vår nästa. Det innebär att vi ska ge ett gott bemötande till alla vi möter. Vår uppgift som kristna och kyrka är att finnas till för alla som söker sig till oss – att inkludera, välkomna och stötta varandra i livet när det är både lätt och tungt, sjukt eller friskt – och ju mer kunskap vi har om psykisk ohälsa – desto bättre blir bemötandet.

Vi ska känna till vilka de vanligaste psykiska funktionsnedsättningarna är och vad dessa innebär, känna till var vi ska hänvisa människor som är i behov av psykiatrisk hjälp, sprida hopp och även vara det vardagsstöd som vi kan vara som kyrka. När livet är stormigt kan vi finnas som ett stöd genom våra möten, samtal, gudstjänster och verksamheter. Det är vårt ansvar, vårt kall och vår gåva som kristna och kyrka att kunna vara det och hjälpa varandra i både det lilla och det stora.