Forskning och statistik
Det bedrivs forskning omkring ensamhet både i Sverige och utomlands under många år. Ensamhet påverkar den fysiska och psykiska hälsa, den ekonomiska situationen och kan tom. öka risken för att dö för tidigt. Nedan finns forskning samlat med en kort introduktion till varje länk.
Existentiell ensamhet – att vara ensam omgiven av många?
”Vetenskap och hälsa” har träffat tre doktorander som har fördjupat sig i ämnet existentiell ensamhet och valt att belysa den ur tre perspektiv: de sköra äldres, de anhörigas och ur vårdpersonalens perspektiv. Att hitta en kort och koncis definition av existentiell ensamhet är inte helt enkelt. Men doktoranderna Malin Sundström, Marina Sjöberg och Helena Larsson gör sitt bästa för att hjälpa mig att greppa ämnet.
LÄS MER: https://www.vetenskaphalsa.se/existentiell-ensamhet-att-vara-ensam-omgiven-av-manga/
Forskning på den svenska ensamheten
Det finns olika former av ensamhet dvs. emotionell isolering tex. att lida brist på intima relationer och social isolering till exempel att ha ett tunt socialt nätverk, det vill säga få kollegor, släktingar eller vänner. Dessa båda huvudtyper av ensamhet är till viss del är oberoende av varandra. En annan viktig distinktion är den mellan situationsbetingad ensamhet (som har en tydlig yttre orsak och oftast är relativt kortvarig) och kronisk ensamhet (som kan betraktas som ett varaktigt psykologiskt problem). De som lever i nära relationer har den bästa psykiska och fysiska hälsan och de lever längre.
LÄS MER: https://som.gu.se/digitalAssets/1534/1534422_den-svenska-ensamheten.pdf
Äldre, ensamhet och depression
Psykisk ohälsa, framför allt depression, är för individer mellan 65-80 år en av de vanligaste orsakerna till försämrad livskvalitet. Över en fjärdedel av de äldre känner sig ensamma och tio procent uppvisar depressiva symtom. Det visar en ny avhandling som gjorts av Ingrid Djukanovic, doktor i vårdvetenskap. Avhandlingen som består av fyra studier, visar också att det finns ett samband mellan ensamhet och depression. En metod med syfte att förebygga depression har i avhandlingen testats och utvärderats med positivt resultat. Depression ökar risken för att drabbas av demens men ökar också risken för till exempel stroke, diabetes och hjärtinfarkt.
LÄS MER: https://www.forskning.se/2017/03/21/ensamhet-och-depression-vanligt-hos-aldre/
”Depression in late life-prevalence and preventive intervention”
Metod att bryta ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself . Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection. Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
LÄS MER: https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa
Vårdguiden om ensamhet och den psykiska och fysiska hälsan
Vårdguiden har flera artiklar om ensamhet och skriver bla. att det finns olika slags ensamhet: Existentiell, Social och Emotionell ensamhet. Social isolering anses vara dubbelt så farlig som fetma. Ensamhet anses vara mindre hälsosamt än att inte träna och lika skadligt för hälsan som alkoholism eller att röka 15 cigaretter per dag. Ensamheten innebär också en ökad risk för att utveckla hjärt- kärlsjukdomar, stroke, demens och för psykiska problem.
LÄS MER: https://www.1177.se/Vasternorrland/liv–halsa/psykisk-halsa/ensamhet-skadar-var-halsa/
Fakta om relationer och ensamhet
Frivillig ensamhet kan vara bra på många sätt. Ofrivillig ensamhet däremot kan påverka stressystemet i kroppen och leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Vissa känner sig ensamma fastän de är omgivna av människor, men saknar djupare kontakter. Andra kan ha en överdriven rädsla för att vara ensamma. Var 6:e person i Sverige rapporterar att de inte har någon riktigt nära vän och uppåt fyra procent av populationen uppger att de är socialt isolerade.
LÄS MER: https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/relationer/ensamhet
Statistik om ensamhet i SVT
Enligt SCB 2015 har var sjätte person i Sverige ingen nära vän. Bland kvinnor uppger 11 procent att de inte har någon nära vän, medan siffran för män är 17 procent. Det blir vanligare med stigande ålder och mer tydligt för männen än för kvinnorna. 3,5 procent av kvinnorna och 2,8 procent av männen uppger att de ”sällan eller aldrig” träffar någon släkting, vän eller bekant. Nära fyra procent av befolkningen, motsvarande omkring 290 000 personer och uppskattas vara socialt isolerade. Det betyder att de bor ensamma och träffar nära anhöriga och andra släktingar, vänner och bekanta mer sällan än en gång i veckan. 24 procent av befolkningen (22 procent av männen och 25 procent av kvinnorna) bor ensamma.
LÄS MER: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/man-ar-mer-ensamma-an-kvinnor-men-de-pratar-inte-om-det
Statistik om ensamhet från Statistiska centralbyrån
Ungefär 300 000 personer beräknas vara socialt isolerade i Sverige. Minst var tionde över 75 år träffar inte anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden och är de som är mest ensamma i Sverige.
LÄS MER: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/fyra-procent-ar-socialt-isolerade/
Digital teknik kan bryta ensamhet
Ensamhet i form av social isolering ökar med åldern. Forskning visar att utbildning i och användning av dator och internet kan minska ensamheten bland äldre personer. Men eftersom nästan hälften av alla över 75 år idag lever i digitalt utanförskap, behöver fler få tillgång till och utbildning i att använda dator och internet. Skyddsfaktorer för psykisk hälsa är att känna sig delaktig, ha ett socialt nätverk och få social stimulans. Att använda digitala verktyg, som dator och internet, är ett sätt att öka äldre personers sociala deltagande, självständighet och trygghet – och därmed även välbefinnandet. Forskning visar att utbildning i och användning av dator och internet kan minska ensamheten bland äldre personer.
Det är fem myndigheter som samarbetar kring detta: Folkhälsomyndigheten har lett ett samverkansprojekt tillsammans med Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, Forte och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering för att ta fram ett kunskapsstöd. Syftet är att ge vägledning till kommuner i planeringen av insatser för att främja social stimulans och delaktighet bland äldre personer genom utbildning i och användning av digital teknik. Kunskapsstödet finns att ladda ner kostnadsfritt från Folkhälsomyndighetens webbplats.
LÄS MER:
Trygghet och delaktighet är viktigt för det psykiska välbefinnandet
Både kvinnor och män med nedsatt psykiskt välbefinnande har i högre grad ett lågt socialt deltagande och saknar emotionellt och praktiskt stöd, än befolkningen i stort. Bland personer som är sjukskrivna för psykiatrisk diagnos är det främst männen som rapporterar mindre stöd och socialt deltagande. Att inte känna tillit till andra är vanligast bland män som är sjukskrivna för psykiatrisk diagnos (46 procent), jämfört med 29 procent av befolkningen i stort. Det är också vanligt att inte känna tillit till andra bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande, där 43 procent av både kvinnor och män ger detta svar (sidan 56).