Våra barns rätt till religionsfrihet

Vi är tillbaka från sommarens ledighet och det är många saker som pockar på vår uppmärksamhet. Kyrkorna står inför flera utmaningar i samhällsdebatten, exempelvis om barnens rätt till religionsfrihet.

Nu går sommaren mot sitt slut och vi har i de flesta av våra kyrkliga traditioner firat Kristi förklarings dag. Det är berättelsen om hur Jesus tar med sig Petrus, Jakob och Johannes upp på ett högt berg. Där får lärjungarna se Jesus tillsammans med Mose och Elia. Petrus blir så till sig att han vill bygga hyddor åt dem. De hör rösten som säger att Jesus är Guds son. Så är synen över, men kvar står Jesus med lärjungarna. Vi kallar dem förklaringsstunder ibland, de stunder då vi på ett särskilt tydligt sätt får uppleva Guds närvaro i våra liv. De är ofta korta och vi vill gärna stanna kvar i dessa stunder av klarhet.

För mig har Kristi förklarings dag blivit en viktig dag i kyrkoåret och då inte främst för den himmelska synen utan för slutet. När synen är över är Jesus kvar hos lärjungarna: ”De lyfte blicken, och då såg de ingen utom Jesus”  (Matteusevangeliet 17:8). Den gamla översättningen skriver ”ingen utom Jesus allena”. Det där är viktigt för mig. Det är inte bara de där stunderna av klarhet som betyder något, utan jag får ha Jesus med mig in i vardagen. Eller som lärjungarna tillsammans med Jesus vandrade nerför berget in i den bistra verkligheten där den förste de mötte var en far med en son med epileptiska anfall, som han ville att Jesus skulle bota.

Tillbaka från sommarens ledighet är det många saker som pockar på vår uppmärksamhet, kyrkorna står inför nya utmaningar i samhällsdebatten. Så har till exempel frågan om barnens rätt till religionsfrihet debatterats i Dagens nyheter och det är uppenbart så att en del menar att barnen ska ”skyddas” från religiös påverkan tills de blir vuxna. Då har man ensidigt tolkat religionsfriheten som frihet från religion, medan det rimliga är att hävda barnens rätt till religion. Det är först om barnen får leva sig in i trons värld, till exempel genom bön och gudstjänstbesök i tidig ålder, som de i vuxen ålder själva kan komma fram till hur de vill leva. Här behöver barnens föräldrar allt det stöd de kan få; en viktig uppgift för våra kyrkor.

När vi på Sveriges kristna råd engagerar oss för barnens rätt till religionsfrihet, en generös asylpolitik, en kärnvapenfri värld eller ansvar för klimatet är det vårt sätt att som Jesus möta vardagens utmaningar i världen. För mig är orden ”Jesus allena” nyckeln till hur jag ska förstå mitt ansvar i det arbetet.

”Hyddor vi ville här åt himlen bygga,
fasthålla synen, ägande och trygga.
Ett är nödvändigt nu och för beständigt:
Jesus allena.”
Svenska Psalmboken 166:4

Vi kan inte krampaktigt hålla fast vid stunderna av klarhet, men de ger oss kraft och inspiration att leva vårt kristna liv i vardagen. Där fortsätter vi vår bön:
”Livets Gud, led oss till rättvisa och fred.”

Olle Kristenson
Teologisk sekreterare

Fortsätt läsa mer från oss