UTTALANDE I dokumentet “Detta vill vi — Kyrkorna och Migrationsfrågorna” som antogs på Sveriges Kristna Råds årsmöte 2007 slog kyrkorna bl.a. fast att de avsåg att arbeta för ett välkomnande och inkluderande samhälle. De slog också fast att kyrkorna har en ambition att på ett kritiskt och konstruktivt sätt granska lagstiftning, politisk och juridisk praxis och myndigheternas arbete inom migrationspolitikens område.
I dokumentet lyfte kyrkorna fram de grundläggande värderingar och etiska principer som är utgångspunkten för en sådan granskning. Dessa värderingar eller principer grundas dels på den kristna tro som i texten illustreras med olika bibelord, dels på det internationella samfundets arbete med mänskliga rättigheter som illustreras genom utdrag ur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt relevanta konventioner om mänskliga rättigheter.
Vi vill i detta sammanhang också peka på Europakonventionens art 8.1 i vilken slås fast att: “Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”. Punkt 4 i “Detta vill vi” handlar om att familjer har rätt att leva tillsammans, “Om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå” (Mark 3:25) “Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd” (FN:s förklaring art 16.3).
Därför vill vi att:
– Människor får en snabb och positiv behandling av sina ansökningar om familjeåterförening
– Släktingar till människor bosatta i Sverige får bättre möjligheter att beviljas visum för att komma på besök
Därför uppmanar vi varandra att:
– Vara ett stöd för familjer som splittrats Den senaste tidens utveckling vad gäller praxis på området för anhöriginvandring ger anledning till oro särskilt över somaliska medborgares möjligheter att i Sverige förenas och leva med sin familj. Detta gäller både familjer som splittrats genom flykten och sk nya anknytningar.
Migrationsöverdomstolen har fattat ett antal vägledande beslut som genom Migrationsverkets tolkning fått till följd att ansökningar om uppehållstillstånd pga anknytning avslås för dem som saknar pass och inte har styrkt sin identitet. Ansökan om främlingspass avslås också eftersom identiteten inte är styrkt och sökanden därför inte uppfyller kraven för uppehållstillstånd.
Denna nya praxis drabbar särskilt somaliska medborgare som inte kan erhålla något dokument som styrker identiteten på sådant sätt att det godtas av Migrationsverk och Migrationsdomstolar.Migrationsverket skriver i beslut: “det är allmänt känt att det i Somalia inte funnits någon fungerade central regering sedan år 1991, Det finns inte något enhetligt rättssystem och inte heller någon fungerande folkbokföring.
Dokument som innehåller identitetsuppgifter är därför normalt utfärdade utifrån muntliga uppgifter från den person eller de personer som handlingarna avser.”
De fortsätter i samma beslut: “Dina egna uppgifter räcker inte för att styrka din identitet. Ytterligare bevisning om din identitet krävs därför. “Inte heller muntliga uppgifter om identiteten sk vittnesintyg räcker ensamt till för att styrka identiteten. Det krävs i så fall att vittnesintyget stöds av övrig bevisning. Någon sådan övrig bevisning är svår för att inte säga omöjlig att få fram för de allra flesta somaliska medborgare. Somalier utgör i dag den största gruppen som söker asyl i Sverige. Den svåra situationen i Somalia ser inte ut att kunna lösas inom en överskådlig framtid.
År 2009 beviljades 4.767 somaliska medborgare uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning, det vill säga anhöriginvandring. Idag är det endast ett fåtal somaliska medborgare som kan räkna med att kunna förenas med sin familj i Sverige. Detta är inte acceptabelt!
Det är Sveriges Kristna Råds erfarenhet att barn som upplevt trauman är i särskilt stort behov av en sammanhållen familj som åtminstone en trygghet i tillvaron. Regeringen framhåller i andra sammanhang föräldraskapets betydelse och att samhällets erbjudande av stöd till föräldrar behöver stärkas och utvecklas (se till exempel SOU 2008:131 Föräldrastöd – en vinst för alla). Att då medvetet införa betydande hinder för familjeåterförening, som dessutom omfattar familjer i utsatta situationer och med många svåra upplevelser att bearbeta, finner vi vara mycket märkligt.
Sveriges Kristna Råd vädjar till regeringen, som har det yttersta ansvaret för frågor som rör anhöriginvandring, att familjer ges möjlighet att leva tillsammans i Sverige. Regeringen bör snarast se över vilka ändringar i regelverket som är nödvändiga för att alla människors rättigheter på detta område blir tillgodosedda.
