Själv reste jag till den stad där jag tillbringade större delen av min barndom, Örnsköldsvik, för att delta i Evangeliska fosterlandsstiftelsens årskonferens.
Konferensen hade temat ”Först måste evangeliet förkunnas för alla folk” och betoningen var på missionsrörelsen utåt, att som lekmannarörelse föra ut det kristna budskapet i världen. Mikael Artursson inledningspredikade utifrån Joh 9:1-11 om den blinde mannen vid Siloadammen. Siloa betyder just ”utsänd” och kan handla om att vi som Guds folk likt mannen behöver sändas till Gud för läkedom när vi uttömt de egna resurserna eller mist synen för vad som är huvudfokus i vårt liv. Då får vi vistas en tid vid Siloadammen för att bli tvättade rena, ”få synen” tillbaka i en trosmässig mening och bli utsända på nytt i samhället som vardagsmissionärer.
Ett av seminarierna, som leddes av Markus Holmström och Amanda Vadian, handlade om hur unga ges stöd i att växa i tron i församlingen och få träning i att dela det personliga vittnesbördet för att vara sådana vardagsmissionärer. Ofta byggs gemenskap med vänner vid ett läger men hur är det med det större sammanhanget. Frågan ställdes: vad kan vi göra för att församlingen ska vara relevant för de unga? Här lyftes möjligheten att dela sin tro över generationerna genom att broar byggs mellan lägret och församlingen. Det kan ske genom att de äldre fungerar som faddrar för de yngre och samtalar om livet och tron. En sådan kultur behöver aktivt byggas upp i en församling. Som den inbjudne gästen Arne G Skagen uttryckte det kan evangelisation vara det till synes lilla i vardagen som får stor betydelse.
Ytterst är det för kyrkornas gemensamma arbete centralt att vi som troende alltid reflekterar över och bidrar med det teologiska och andliga perspektivet in i samhällets olika frågor för att söka uppnå ett gott samhälle. Guds mission – missio dei – betyder just utsändning i världen. Den gemensamma rösten är starkare än den enskilda och därför är ekumeniken central för det kristna påverkansarbetet. I Sveriges kristna råds ekumeniska referens- och arbetsgrupper relaterar vi därför kontinuerligt tro och teologi till aktuella frågor i samhällsdebatten.
Vår övertygelse är att de konkreta uttrycken av denna gemensamma reflektion ger viktiga bidrag till samhället oavsett om detta gäller utformande av artiklar och remissvar, organisering av seminarier eller möten med ministrar.
Vi ber: Gud, led oss till rättvisa och fred.
Jakob Evertsson
Teologisk rådgivare