Telling our story

Salen är fylld av 300 personer från jordens alla hörn, människor som arbetar inom olika länders kriminalvård och som möter människor som är intagna och häktade. Vi som sitter där är så olika, vi kommer från skilda samfund och kyrkor, ser så olika ut och är i så olika åldrar. Ändå är vi så lika, för det något så starkt som förenar oss. Vi har alla suttit i samtal och haft gudstjänster med dem som i svarta rubriker kallas: Farlig brottsling! Och det vi sett har varit människor som visserligen är dömda för brott eller misstänkta för brott, men vi har först och främst sett människan bakom brottet. Vi har mött ensamheten och smärtan i dess botten och vi har själva känt ensamheten, för vi kan och får inte berätta vad som vi ser och hör på häktena och anstalterna. Vi har en unik kunskap och erfarenhet som är omöjlig att dela fullt ut med någon annan människa. Men nu har vi kommit till Australien för att berätta vår berättelse för varandra, för temat för den här konferensen är Telling our story.

Det är en av IPCAs regioner, IPCA Ociania som organiserat den här plattformen för vårt möte.

International Prison Chaplains` Association (IPCA) startades som ett nätverk av fängelsesjälavårdare i Norden för 30 år sedan. Idag är det en världsvid, ideell organisation med konsultativ status i FN. Under den näst sista femårsperioden låg ordförandeskapet i Sverige hos Sveriges kristna råd. Och den förra konferensen ägde rum i Stockholm, med temat Forgotten people. Under den senaste perioden har en av två vice ordföranden kommit från Sverige. Och i IPCA Europe är SKR representerat i styrelsen.

Det är med glädje som jag noterat att en av de tre huvudtalarna kommer från Sverige. Ulrica Fritzson ska föreläsa om sin forskning och praktiska arbete med försoningsgruppen som är baserad på Reparativ rättvisa. Och det är med stolthet jag ser alla worshops där fängelsesjälavårdare från Sverige berättar om de nyskapande fängelsarbete som vi bedriver: Klostervägen, Stilla dagar, Sinnesrogudstjänster och Frälsarkransen.

Och min drivkraft att åka på en sådan här konferens är att få inspiration och kunskap för att kunna vara med att ytterligare utveckla fängelsearbetet i Sverige. Konferensens har så mycket att erbjuda genom de olika ämnen som tas upp, exempelvis ”Fängelsesjälavård i en mångreligiös miljö” och ”En profetisk röst”. Och jag tänker att under de år jag nu har varit en del av fängelse- och häktesarbetet, så har situationen ändrats på många olika vis, inte minst när det gäller det interreligiösa arbetet. Men en del av arbetet som inte ändrats är den del av vårt uppdrag att vara en röst, som så långt det är möjligt, berättar en i hög grad dold historia. Och att vi, i viss mån, också har en profetisk röst.