Alvik den 2014-02-03
Till
Utrikesdepartementet
103 33 Stockholm
(e-post till bodil.hallerth@gov.se)
Yttrande över departementspromemorian
Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT)
(Ds 2013:74)
Samråd har i detta yttrande skett med vår medlemskyrka Svenska kyrkan vilket gör att våra yttranden till stor del sammanfaller.
Utgångspunkt
Sveriges kristna råd har verkat för att Arms Trade Treaty (ATT) ska vara ett starkt och effektivt globalt vapenhandelsfördrag med brett humanitärt fokus. Detta har skett tillsammans med organisationer i Sverige och genom deltagande i förhandlingsprocessen i FN tillsammans med Kyrkornas världsråd.
Sveriges kristna råd har välkomnat det fördrag som beslutades i FN:s generalförsamling den 2 april 2013 och som Sverige undertecknade den 3 juni 2013. Vi har sett avtalet som ett viktigt steg på vägen mot minskat mänskligt lidande och främjandet av internationell fred och säkerhet genom att för första gången införa globalt bindande minimikrav för handeln med konventionella vapen. Samtidigt har vi konstaterat att de luckor och brister som finns i ATT måste motverkas genom en ambitiös tolkning och implementering av fördraget.
Sveriges kristna råd har i sin bedömning av promemorian utgått ifrån ett hållbarhetsperspektiv, rättighets- och genusperspektiv och ett barnrättsperspektiv samt från tidigare ställningstaganden.
Förslaget
Sveriges kristna råd stödjer förslaget att en svensk ratificering av ATT ska ske så fort som möjligt, förutsatt att fördraget i sin helhet tolkas och tillämpas inom svensk krigsmateriellagstiftning och tillståndsprövning.
Eftersom svensk krigsmateriellagstiftning är under utredning anser Sveriges kristna råd att ATT ska inkluderas i det uppdrag som Krigsmaterielexportöversynskommittén (KEX) har fått av riksdagen. Sveriges kristna råd anser att en ambitiös tillämpning av ATT i detta arbete kan bidra till att de brister och målkonflikter, som nuvarande svensk lagstiftning och praxis är behäftade med, kan åtgärdas.
Sveriges kristna råd anser att Sverige likt Tyskland ska utnyttja möjligheten (artikel 23) att besluta om tillfällig tillämpning av avtalets artikel 6 och artikel 7 och därmed bidra till att den internationella uttolknings- och praxisutvecklingen av ATT hålls på en mycket hög ambitionsnivå, ”golv inte tak”.
Analysen och uttolkningen som Utrikesdepartementet gör i promemorians text bidrar till utveckling av tolkningspraxis av ATT och ger vägledning till ISP som ansvarig exportkontrollmyndighet. Utifrån detta vill Sveriges kristna råd särskilt peka på att denna tolkning inte når upp till den ambitionsnivå som är önskvärd. Den möjlighet som ges genom ATT, att utveckla, stärka och skärpa normerna för internationell vapenhandel, tas inte till vara. Under rubriken nedan ges ett antal konkreta exempel där skrivningarna behöver stärkas. Om inte detta åtgärdas i kommande propositionstext ser Sveriges kristna råd en risk att den föreslagna ändringen i förordningen till ISP blir otillräcklig.
Specifika synpunkter angående promemorians uttolkning av ATT och svenskt regelverk:
Promemorian förklarar att den beslutade fördragstexten är en minsta gemensamma nämnare, ett golv och inte ett tak, samt att inledningen tillåter statsparterna att ha en högre ambitionsnivå än fördragstexten. Detta är något som Sverige drivit i förhandlingarna. Därför anser Sveriges kristna råd att promemorian brister i ambitionsnivå på ett antal punkter. Följande är exempel på detta:
- I §3.7.2 tas ”mål och syfte” upp men utan att nämna själva huvudsyftet för ATT: ”att bidra till internationell och regional fred, säkerhet och stabilitet; minska mänskligt lidande; främja samarbete, öppenhet och ansvarsfullt agerande av statsparterna i den internationella handeln med konventionella vapen och därigenom bygga ömsesidigt förtroende mellan statsparterna”. Detta huvudsyfte borde omnämnas i remisstexten, särskilt som dessa skrivningar på ett mer explicit sätt än i nuvarande svenska regelverk anger en internationell humanitär politisk avsikt med exportkontrollen. Den humanitära avsikten med ATT är något genuint nytt som måste tydliggöras bättre.
- I §3.7.3 konstaterar promemorian att lån och leasing som överföringsformer inte ”torde” kräva samma bedömning som t.ex export. Här finns ett tolkningsutrymme där Sverige bör välja en striktare tolkning, vilket t.ex Nya Zealand har gjort.
- I §6.5 diskuterar promemorian förbudsartikeln 6. Här anser Sveriges kristna råd att det skulle behövas ett förtydligande av vad Sverige menar med krigsförbrytelser. Vi anser att det inte är tillräckligt att se till traktatsrättsliga förpliktelser utan att också sedvanerätten bör inkluderas. Promemorian noterar att artikel 6.3 (där bl.a folkmord och brott mot mänskligheten introduceras som förbudskriterier) inte har någon motsvarighet i det svenska regelverket, men menar att detta ändå täcks genom EU:s gemensamma ståndpunkt. Sveriges kristna råd anser att ATT för in nya förpliktelser att särskilt pröva mot risk för folkmord och brott mot mänskligheten, skilt från MR-brott i allmänhet. Detta måste beaktas i det svenska regelverket.
- I §6.6 om exportartikeln 7 noteras att en bedömning ska göras om en specifik export kan ”bidra till eller underminera fred och säkerhet” (Art 7.1.a). Promemorian väljer att tolka det som att nuvarande svenska regelverk täcker in detta bedömningskriterium. Sveriges kristna råd anser att remissens tolkning blir för snäv och att ”fred och säkerhet” måste tolkas bredare än som avsaknad av väpnad konflikt eller inre väpnad orolighet. Sveriges politik för global utveckling och EU-ståndpunktens artikel 8 om hållbar utveckling måste också inkluderas i prövningen av exporttillstånd. Dessutom anser Sveriges kristna råd att Artikel 7.1.b.i och 7.1.b.ii introducerar ett skarpare riskbedömningskriterium med skrivningen ”underlätta en allvarlig kränkning av internationell humanitär rätt”, respektive ”internationell rätt om de mänskliga rättigheterna”. Denna skärpning nämns inte i promemorian.
- I §6.6 noterar promemorian att ”fördragets artikel 7.4 om könsbetingat våld bör kunna anses inkluderad i de svenska riktlinjernas skrivningar om respekt för mänskliga rättigheter”. Argumentationen utvecklas i Bilaga 3. Sveriges kristna råd påpekar att den korrekta termen ska vara könsrelaterat våld och att detta är ett nytt kriterium som är introducerat för att forskning och erfarenhet har visat att de allmänna skrivningarna om mänskliga rättigheter är otillräckliga för att skydda kvinnor och män, flickor och pojkar från könsrelaterat våld. Vidare saknar promemorian ett barnrättsperspektiv trots att våld mot barn särskilt tas upp som ett bedömningskriterium, något som ATT förtjänstfullt introducerar. Sveriges kristna råd anser att både kriteriet rörande könsrelaterat våld och våld mot barn ska tydliggöras och skärpas i det svenska regelverket.
- I §6.7 tar promemorian upp artikel 8 om import. Eftersom import inte inkluderas i nuvarande svenska regelverk anser Sveriges kristna råd att denna nya fråga som ATT introducerar bör tas i beaktande av riksdagen så att Sverige också får ett regelverk kring krigsmaterielimport som är transparent och upprätthåller samma restriktiva handelskriterier som gäller för exporten.
Några positiva aspekter som bör uppmärksammas
Sveriges kristna råd välkomnar att promemorian i §4 och i bilaga 3 förtjänstfullt för fram att det finns en växande medvetenhet om att den rådande situationen i världen är oacceptabel vad gäller vapenrelaterat våld. Detta våld orsakar enormt mänskligt lidande, sociopolitisk instabilitet och hämmar utveckling. Sveriges kristna råd delar också promemorians uppfattning att humanitära faktorer måste inkluderas i alla exportkontrollbedömningar.
Sveriges kristna råd välkomnar bilagans kommentar (sid 112 om Sveriges roll) att Sverige bör fortsätta verka för att så många stater som möjligt ansluter sig till fördraget och stödja stater med teknisk assistans för att implementera fördraget. Sveriges kristna råd välkomnar också att assistans (sid 124-125 om Art. 16, Internationellt bistånd) ses som en viktig möjlighet att kompensera för luckor och svagheter i texten.
Sveriges kristna råd välkomnar promemorians förhoppning (sid 123-124 om Art. 13, Rapportering) att det inom statspartssamarbetet ska kunna nås en högre ambitionsnivå vad gäller transparens än vad som nu är föreskrivet i fördraget. Att öppenhet och ansvarsutkrävande stärks är en trovärdighetsfråga både för Sverige och för övriga statsparter. Sveriges kristna råd anser att nuvarande svenska tillståndsprövning behöver bli mer öppen och demokratisk, där den svenska politiken prövas i etisk debatt och tydligt underställs regeringens kontroll, så att politiskt ansvarsutkrävande kan säkerställas.
För Sveriges kristna råd
Karin Wiborn, generalsekreterare
Handläggare: Björn Cedersjö, tel 08 -453 68 23 bjorn.cedersjo@skr.org
