– Europadomstolen har slagit fast att rätten till pluralism inom undervisningen och utbildningen är väsentlig för att bevara det demokratiska samhället samt att sekularism också är en filosofisk/konfessionell övertygelse och därmed inte neutral. Utifrån dessa resonemang är det både naivt och märkligt att den sekulära inriktningen upphöjs till allena saliggörande och att konfessionella inslag misstänkliggörs utan urskiljning. Vi ser religion som en tillgång för samhället och ingen tjänar på att förpassa denna verklighet till någon källarlokal där fundamentalism och extremism riskerar att gro.
– Utredningen föreslår stopp för nyetablering av konfessionella friskolor. Detta är samtidigt något som utredaren ser uppenbara svårigheter med. Utredaren tar upp Europakonventionen som säger att föräldrar har rätt att välja skola och utbildning som överensstämmer med familjens religiösa övertygelse. Ett etableringsstopp riskerar att bli diskriminerande mot exempelvis dem som bekänner sig till en annan religion än de som finns representerade i friskoleväsendet i dag.
– Arrhenius förslag går ut på att skärpa kontrollen av de befintliga skolorna och dess ägare, vilket vi välkomnar. Det är positivt med ökade krav på att alla enskilda huvudmän ska följa en gemensam värdegrund, huvudmannaförsäkring om demokrativillkor.
Fortsatt ser vi det dock som diskriminerande att särskilja konfessionella friskolor från andra friskolor utifrån rätten att tro eller att inte tro.
Frågan om konfessionella skolor har uppmärksammats av Sveriges kristna råd genom en rad påverkansinsatser. I mars 2018 skrev kyrkoledare inom Sveriges kristna råd en debattartikel i Svenska dagbladet om konfessionella skolor. I augusti 2019 gjorde utbildningsminister Anna Ekström (S) ett studiebesök tillsammans med Sveriges kristna råd på den kristna friskolan LM Engström i Göteborg.
Sveriges kristna råd kommer att följa det fortsatta arbetet och medverka till att mänskliga rättigheter och demokrati också innefattar frihet till religion.