De som söker asyl i Sverige ska prövas inom ramen för de internationella konventioner och den lagstiftning som finns och få ett rättssäkert bemötande genom goda utredningar. Brist på kunskap liksom underliggande fördomar hos en del utredare och beslutsfattare har lett till riskfyllda och kritiserade utvisningar av konvertiter. Sveriges kristna råd har därför under de senaste åren deltagit som sakkunniga i domstolsväsendets internutbildning för jurister.
Den 10 november anordnade Domstolsakademin sin årliga kurs på temat ”Religiös och sexuell identitet i asylmål”. Fortbildningstillfället fokuserar bland annat på asylprövningar av konvertiter, vid det här tillfället människor från andra religioner som blivit kristna, och som uppgett sin kristna tro som asylskäl. Föreläsare denna gång var prästen Håkan Sandvik, pastorn Kim Brynte och Sveriges kristna råds direktor i teologi Jan Eckerdal.
– Vi samtalade bland annat om det problematiska i en alltför ensidig inriktning på att i asylprövning försöka slå fast hur ”genuin” en människas tro är. Vad betyder det att ha en genuin tro? Och hur mäter man det? Vi har förståelse för att någon form av prövning behövs, men den måste göras utifrån en helhetssyn, konstaterar Jan Eckerdal.
Dopet ingen garanti för asyl
Kyrkorna i Sverige har generellt ett mycket seriöst förhållningssätt i mötet med konvertiter, något som föreläsarna beskrev för juristerna, genom att konkret redogöra för hur det kan gå till när människor av andra religioner vänder sig till kyrkorna med en önskan om att konvertera till kristendom. Även om människors väg till dopet ser olika ut så har kyrkorna genomtänkta processer som bland annat handlar om bemötande och dopundervisning. Dopkandidaten får reflektera över kristen tro, dopets innebörd och sin egen livssituation och får därtill information om att det inte finns någon garanti för att dopet kommer underlätta rätten till asyl, eftersom det är skyddsbehovet som är avgörande, och inte om en person är kristen eller inte.
Seriös prövning förstår trons dimensioner
Migrationsverket och migrationsdomstolarna har kritiserats för att alltför ofta ha fattat bristfälliga och rättsosäkra beslut som har underkänt asylsökandes kristna tro och i förlängningen lett till att människor utvisats till osäkra situationer. Brister i kunskap hos utredarna, underliggande fördomar, liksom att anlitade tolkar inte kan rätt terminologi är några av faktorerna bakom att asylprövningar har avslagits. Man har heller inte förstått att religiös identitet är mångdimensionell.
– För många är till exempel gemenskapen i kyrkan en mycket viktig aspekt och det är viktigt att se att det inte gör den människans kristna tro mindre autentisk, förklarar Jan Eckerdal. Han berättar att representanterna för kyrkorna vid utbildningstillfället lyfte det faktum att många av de människor som asylmålen gäller härstammar från kulturer där religiös tillhörighet inte uppfattas som endast en inre övertygelse utan i lika hög grad som grupptillhörighet, något Jan menar att en seriös prövning måste ha förståelse för.
Bättre utredningar tack vare utbildning
Föreläsarna uppfattade att det från domstolshåll fanns förståelse för kyrkornas kritiska frågor och juristerna gav själva uttryck för att det finns brister i de prejudikat som de har att hålla sig till – att det skulle behövas en förändring.
– En glädjande sak var också att de menade sig se att underlagen från migrationsverkets intervjuer har förbättrats den senaste tiden. De ser en tendens av att röra sig bort från de rena kunskapsförhör som blivit omtalade, där man försökt slå fast hur troende en människa är genom att ställa komplicerade stickfrågor om exempelvis den kristna läran.
Mycket finns dock kvar att göra, menar Jan Eckerdal, och pekar på de riskfyllda utvisningar av konvertiter som fortfarande sker, där kyrkorna kan vittna om fall där utvisade har råkat illa ut.