Uppsala den 2006-10-03

Till
Fredrik Reinfeldt, Moderata Samlingspartiet
Lars Leijonborg, Folkpartiet Liberalerna
Göran Hägglund, Kristdemokraterna
Maud Olofsson, Centerpartiet

Stå fast vid löftena till världens fattiga
Inom kort presenterar den nya regeringen sin första statsbudget. Vi, svenska enskilda organisationer, förväntar oss att ni som ledare för regeringspartierna står fast vid de löften Sverige gett till världens fattiga.

Den borgerliga alliansens valmanifest slår fast: “Det är oacceptabelt att tre miljarder människor lever på mindre än två dollar om dagen. Det internationella samfundet kan utrota fattigdomen, men då krävs det att fattigdomsbekämpningen organiseras på ett långt bredare sätt, att den samlade internationella biståndsnivån höjs, att biståndet effektiviseras och att skadlig protektionism undanröjs.”

Vi välkomnar alliansens vilja att öka det samlade internationella biståndet.

Att utrota fattigdomen är en av vår tids största utmaningar. Den globala produktionen har tredubblats på femtio år, men fattigdomen har inte minskat i samma takt.

Varje dag dör 30 000 barn av fattigdomsrelaterade orsaker som skulle kunna åtgärdas. Det kan vara brist på mat eller rent vatten. Det kan också vara avsaknad av enkla malariamyggnät eller penicillin. En halv miljon kvinnor dör varje år av komplikationer i samband med havandeskap och födslar. Bara under 2002 dog 3,1 miljoner människor av HIV/aids. Fattiga drabbas ofta värst av miljöförstöring.

Samtidigt finns resurser och kunskaper för att kunna utrota fattigdomen. Åren 1990-2005 tog sig fler än 130 miljoner människor ur den extrema fattigdomen. Det finns en internationell konsensus kring att bistånd är ett nödvändigt inslag i fattigdomsbekämpningen. Biståndet har spelat en viktig roll för flera av de framsteg som har gjorts.

Den globala utrotningen av smittkoppor, ledd av Världshälsoorganisationen WHO, hade inte varit möjlig utan riktat bistånd på 100 miljoner dollar. Det gäller också stora delar av insatserna mot andra sjukdomar runtom i världen, däribland HIV/aids.

Bistånd har sedan 1970 bidragit till en fördubbling av antalet barn som går i skola och en halvering av barnadödligheten.

Svenskt bistånd har varit ett mycket betydelsefullt stöd till demokratiarbete och fredsprocesser, t.ex. i Sydafrika och Centralamerika.

Bistånd handlar också om att skapa ekonomisk utveckling. Utan bistånd skulle Afrika vara utsatt för en kraftig tillbakagång.

Kvaliteten i biståndet behöver förbättras, och vi ser gärna en ökad debatt och dialog om hur det kan ske. Men för oss är det ingen motsättning mellan att avsätta en hundradel av BNI till bistånd och att aktivt verka för bättre kvalitet.

Vi ser flera utmaningar för ett bättre bistånd. Bland andra följande tre:

1. Biståndet ska bidra till fattigdomsbekämpning
Det finns en oroande trend bland givarländer att låta bistånd finansiera utgiftsposter i statsbudgeten som inte går direkt till fattigdomsbekämpning. Kostnader för militära insatser eller för flyktingmottagande i Sverige bör inte täckas av biståndsbudgeten.

Bistånd används också för att finansiera avskrivningar av fattiga länders skulder. De fattiga ländernas skulder är ofta ett avgörande utvecklingshinder och vi välkomnar alla initiativ till skuldavskrivningar. Men om skuldavskrivningarna finansieras med biståndsmedel blir det bara en rundgång och mottagarländerna tillförs inte nya resurser. Därför är det angeläget att de inte finansieras med biståndsmedel.

2. Fattiga människors behov ska i högre grad styra biståndet
Den stora utmaningen om man vill öka kvaliteten i biståndet är att låta det i högre grad styras av de fattigas egna strategier och prioriteringar. Målet måste vara att stärka de fattiga människornas möjligheter att ta sig ur maktlöshet och utforma egna strategier för att bekämpa fattigdomen.

Biståndet ska aldrig vara kravlöst. Men frågan är vilka krav som ska ställas och på vem. Vi anser att ett krav ska vara att biståndet ska understödja lokal utveckling. Biståndet får inte motverka demokratiska beslutsprocesser i mottagarländerna eller begränsa reformer som passar de lokala behoven och situationen i landet. Givare måste också visa öppenhet i sitt agerande så att bland annat parlament och organisationer i mottagarländerna kan se vad resurserna går till.

Att bekämpa korruption är också centralt. Därför måste givarna ta sitt ansvar för att inte själva delta i eller initiera korruption. Att korruption förekommer i samband med bistånd är förkastligt, men inte skäl nog för att avbryta allt bistånd. Tvärtom behövs riktat bistånd till många utvecklingsländer, inte minst genom stöd till frivilligorganisationer som genom sitt arbete kan nå direkt ut till fattiga människor, samt minska risken för korruption.

3. Bistånd ersätter inte rättvisa handelsregler eller avskrivning av skulder
Mer bistånd ersätter inte kraven på förändringar av handelspolitiken, behoven av drastiska avskrivningar av de fattiga ländernas skulder eller miljöåtgärder i rika länder som minskar de fattigas risk att drabbas av exempelvis globala klimatförsämringar. Rättvisa handelsregler och avskrivning av skulder kan inte heller ersätta vad biståndet kan åstadkomma. Alla typerna av åtgärder är nödvändiga för att kunna nå millenniemålen och en samstämmig politik för global utveckling.

Vi vädjar till er att inte svika Sveriges löfte till de fattiga länderna. Det finns ingen motsättning mellan att arbeta för bättre kvalitet i biståndet och att stå fast vid att Sverige ska anslå motsvarande en hundradel av landets BNI till bistånd.

Vänliga hälsningar

Maud Andersson
Biståndssekreterare PMU InterLife

Inger Björk
Generalsekreterare Forum Syd

Sven-Bernhard Fast
Generalsekreterare Sveriges kristna råd

Bo Forsberg
Generalsekreterare Diakonia

Margareta Grape
Utrikeschef Lutherhjälpen/Svenska kyrkan

Lennart Hjalmarson
VD Kooperation Utan Gränser

Esbjörn Hörnberg
Generalsekreterare IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut

Mikael Karlsson
Ordförande Svenska Naturskyddsföreningen

Bo Paulsson
Generalsekreterare Individuell Människohjälp

Charlotte Petri Gornitzka
Generalsekreterare Rädda barnen

Andreas Sandin
Generalsekreterare KFUK-KFUM

Ylva Jonsson Strömberg
Generalsekreterare ActionAid Sverige

Göran Sturve
Generalsekreterare Svenska missionsrådet

Bengt Westerberg
Ordförande Svenska Röda korset

Anna Åkerlund
Generalsekreterare Kristna fredsrörelsen

Fortsätt läsa mer från oss