DEBATT Att inte kunna få egna barn medför ofta sorg och lidande. Att man då söker möjligheter att få barn som har en biologisk koppling till en själv är lätt att förstå. I Sveriges kristna råds referensgrupp för medicinsk-etiska frågor har frågan om surrogatmödraskap/ värdmödraskap bearbetats under en längre tid (för ett respektfullt samtal bör båda benämningarna kunna användas).
I Sverige är inte surrogatmoderskap tillåtet i någon form. Riksdagen har dock nyligen beslutat att surrogatmoderskap ska utredas. Trots omgivningens tabu känner många kvinnor sig tvungna att erbjuda sina kroppar för att föda ett barn åt andra, med syfte att bidra ekonomiskt till sin egen familj. I mars skickade vi in ett antal synpunkter till Justitiedepartementet. När nu direktiven getts för utredningen vill vi uppmärksamma ett antal frågor där vi känner oro för de konsekvenser som en förändrad lagstiftning kan få. En förändrad lagstiftning inom detta område kräver en noggrann utredning där många aspekter måste vägas in. Vi ser fram emot ett seriöst samtal, byggt på vederhäftiga fakta och tydliggjorda värderingar.
I februari publicerade Statens-medicinska etiska råd en rapport om assisterad befruktning. I den föreslås ett så kallat ”altruistiskt” värdmödraskap. Man vill göra surrogatmödraskap lagligt i ”altruistiskt” syfte, det vill säga utan betalning och endast med ersättning för utebliven inkomst. Föreslås legalisering bör utredningen visa hur man med rimlig säkerhet kan säkerställa att surrogatgraviditeten sker helt frivilligt, utan något yttre tryck eller löfte om gåva, ersättning, betalning eller gentjänst.
Det finns de som förordar att surrogatmödraskap inte ska möjliggöras i Sverige men att regleringar införs så att det blir juridiskt smidigare att adoptera barn som kommit till genom värdmödraskap i utlandet. Man behöver då vara medveten om att de allra flesta surrogatmammor i andra länder utgörs av fattiga kvinnor i utvecklingsländer. Trots omgivningens tabu känner många kvinnor sig tvungna att erbjuda sina kroppar för att föda ett barn åt andra, med syfte att bidra ekonomiskt till sin egen familj.
Att förändra lagen i Sverige, för att göra det lättare att adoptera de barn som kommit till genom värdmammor, exempelvis i Indien, bidrar inte att stoppa utnyttjandet av dessa kvinnor. De kvinnor som ställer sig till förfogande som surrogatmödrar får ofta betydligt mindre i ersättning än de utlovats. Ibland överges de också av sina män eller familjer efter graviditeten. Detta framgår i en rapport från den indiska människorättsorganisationen Centre for Social Research.
En graviditet är en omvälvande emotionell upplevelse som värdmamman kan ha svårt att föreställa sig i förväg. Alla graviditeter medför viss risk för psykisk ohälsa, både under och efter graviditeten. För en surrogatmoder kan det innebära särskilda psykiska påfrestningar att föda ett barn som hon sedan ska lämna ifrån sig.
Det finns studier som hävdar att surrogatgraviditeter upplevs som djupt upprörande för värdmammorna, och att de ibland får separationsångest och drabbas av depression när de lämnat bort det barn som de burit på.
Det kan inte uteslutas att hon ändrar sig när barnet ska överlämnas till de beställande föräldrarna. Det finns i likhet med detta en rad olika oväntade situationer som är viktiga att beakta. Utredningen bör exempelvis belysa:
• Vad händer om de tilltänkta föräldrarna separerar under graviditeten eller helt enkelt ändrar sig?
• Bruket av fosterdiagnostik blir alltmer utbrett, och majoriteten av de ofödda barn som upptäcks ha avvikelser aborteras. Det är tänkbart att värdmamman och beställande föräldrar har olika värderingar rörande detta. Vad gäller då?
Lagen säger att man inte får sälja eller hyra ut sin kropp. Utredningen behöver motivera hur värdmammor, med den rådande synen på att sälja eller hyra ut sin kropp, ska tillåtas att hyra ut sin livmoder, även om ersättningen är symbolisk.
Genom alla tider har nyförlösta spädbarn plötsligt och drastiskt blivit separerade från sin mamma på grund av exempelvis allvarlig sjukdom, dödsfall och adoptioner. Men att planera och frånta ett barn sin biologiska mamma är något helt annat. Forskning visar hur barn redan under graviditeten knyter an till sin mamma med alla sinnen. Barnet kan längre fram uppleva ett behov av att knyta an till sin biologiska mor. Föreslås legalisering av värdmödraskap bör utredaren kunna förklara hur barnperspektivet tillgodoses i graviditeter där separationen är planerad och önskad från början.
För oss handlar detta om hur mänsklig värdighet upprätthålls. Det handlar om att ha en lagstiftning som försvarar män, kvinnor och barn från utnyttjande.
Karin Wiborn,
generalsekreterare Sveriges kristna råd
Björn Cedersjö,
direktor ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle Sveriges kristna råd
Läs artikeln i Svenska Dagbladet
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ska-vi-tillata-att-kvinnor-hyr-ut-sin-livmoder_8279426.svd
