Den 16 maj överlämnades Påskuppropets 157 251 namnunderskrifter till stöd för en förändring av svensk flyktingpolitik till migrationsminister Barbro Holmberg. Bakom uppropet står Sveriges kristna råds 28 kyrkor samt 64 andra organisationer. Ytterligare några tusen namn har tillkommit efter överlämnandet. Namninsamlingen är den femte största i Sveriges historia.
Migrationsministern menar att tre av våra fyra krav tillmötesgås i den kommande nya lagstiftningen. Barnets bästa tillgodoses tydligare, Utlänningsnämnden ersätts av ett domstolsförfarande och asylbegreppet utvidgas till att omfatta fler med skyddsbehov. Vi välkomnar detta men ser med oro på att den nya lagen genom att ersätta begreppet “humanitära skäl” med “synnerligen ömmande omständigheter” minskar möjligheten att ta hänsyn till det lidande som lång väntan på beviljande av uppehållstillstånd ger.
SKR föreslår därför i likhet med Röda korset att lagstiftningens “synnerligen” ersätts med “särskilda skäl” för att bättre spegla de humanitära värderingar som präglar vårt samhälle. Regeringen har hittills avvisat vårt krav på en “amnesti” eller vistelsetidsförordning för de tusentals personer som fått avslag på sin asylansökan men inte vågar eller kan åka tillbaka till sina ursprungsländer. Till vår glädje har fem partier insett att hänsyn måste tas till den här gruppen i samband med övergången till en ny ordning och har i en gemensam motion preciserat andemeningen i kyrkornas krav på en “amnesti”. Beslut om motionen fattas av riksdagen den 14 september.
Socialdemokraterna och moderaterna vill inte genomföra “amnestin” med argumentet att den skulle vara orättvis eftersom man bestämmer en tidpunkt på måfå för vilka som kommer att omfattas. Nu vill vi offentligt bemöta deras argument mot en “amnesti”.
1. Alla politiska beslut innebär tidsgränser som kan upplevas “orättvisa”, till exempel arvsskatt eller inte på olika sidor om ett visst datum. Eftersom beslutet om en ny ordning grundar sig i en önskan om att skapa ett mera rättssäkert system innebär beslutet att före ett visst datum råder större rättsosäkerhet än efter samma datum. Alltså är det “orättvist”. Men det är just detta förhållande som gör att det är “rättvist” att genom “amnesti” eller vistelsetidsförordning särbehandla dem som drabbats av den hittillsvarande ordningen.
2. Individuella bedömningar är, som motståndarna mot “amnestin” påpekat, grunden i asylrätten. Men vi har i dag en situation där människor menar att deras fall inte blir individuellt prövade. Till och med Europadomstolen för mänskliga rättigheter har protesterat och förhindrat avvisningar av asylsökande från Sverige. Vi har stora förhoppningar om att det nya systemet med muntlighet och tvåpartsförfarande inför domstol kommer att öka rättsäkerheten i asylprocessen – men de människor som i dag lever gömda har inte fått den möjligheten. En “amnesti” skulle inte heller innebära att alla över en natt får uppehållstillstånd. Nej, alla fall kommer att granskas individuellt för att bedöma om den sökande uppfyller förordningens krav.
3. Kritikerna menar att “amnesti” skulle locka asylsökande till Sverige, men inget talar för att de tidigare vistelsetidsförordningarna lockade hit fler asylsökande. Tvärtom visar statistik att antalet asylsökande minskade i slutet av 90-talet.
4. En vistelsetidsförordning skulle, det medger vi, ge ytterligare bestämmelser för myndigheterna att hantera. Men förordningen innebär att arbetsinsatsen minskar och leder till snabbare beslut. Formellt måste varje asylansökan behandlas genom att det i tur och ordning avgörs om det finns konventionsskäl, övriga skyddsbehov eller humanitära skäl. Men om de som med säkerhet vet att de omfattas av “amnestin” drar tillbaka sin asylansökan och söker uppehållstillstånd på förordningens grunder – det vill säga humanitära skäl – behandlas ärendet enbart utifrån detta. Alla gömda flyktingar skulle då enbart söka tillstånd på förordningens grunder. Förslaget kan verka motsägelsefullt när kyrkorna krävt att asylrätten ska respekteras men vi anser att dagens situation kräver en enkel och snabb engångsåtgärd för de många som lever i osäkerhet och ångest.
5. Även om genomförandet av regeringens föreslagna reform skjuts fram till den 31 mars 2006 för att skapa mer utrymme att fatta beslut i ärenden som legat en längre tid, så vet ingen hur tillströmningen blir under det kommande halvåret. En “amnesti” däremot skulle skapa utrymme för utbildningsinsatser och andra kvalitetssäkrande åtgärder samt ge större möjlighet att hålla nere handläggningstiderna. En “amnesti” enligt fempartimotionen är viktig från människorättslig och human synpunkt. På en och samma gång kan vi ge regeringsreformen de bästa tänkbara förutsättningarna; sätta barnets bästa i främsta rummet samt ta hänsyn till asylsökandes vistelsetid i och anknytning till Sverige.
Påskuppropets krav kvarstår. Gömda människor lever nästan rättslösa och rädda mitt ibland oss. Barn far illa. Genom våra medlemskyrkor möter vi dessa människors desperation och längtan efter ett normalt liv och vi kräver en förändring. Se människan! Låt oss tillsammans återupprätta tron på ett Sverige som värnar mänskliga rättigheter och humanitet!
Presidiet för Sveriges Kristna Råd
Göran Zettergren
Missionsföreståndare, Svenska missionskyrkan
Anders Arborelius
Biskop, Stockholms katolska stift
KG Hammar
Ärkebiskop, Svenska kyrkan
Tikhon Lundell
Präst, Serbisk-ortodoxa kyrkan
