Den 15 december ordnade Sveriges Kristna Råd och UNHCR två seminarier om situationen i Irak ur ett asylrättsperspektiv. Det första ägde rum i Riksdagen, med allianspartierna som värdar. Medverkade gjorde flera av de främsta experterna på säkerhetsläget i Irak; Carolyn Ennis från UNHCR i Bagdad, Chris Chapman från Minority Rights´ Group och Pascale Warda från den irakiska MR-organisationen Hammourabi. Dessutom medverkade Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik och Sten Wahlqvist, lagman vid Migrationsöverdomstolen. Uppslutningen i riksdagens förstakammarsal var god med cirka tjugofem riksdagsledamöter och ett fyrtiotal övriga gäster.
Vid seminariet framgick med all önskvärd tydlighet att bedömningen av hur situationen i Irak påverkar människors skyddsbehov skiljer sig kraftigt mellan UNHCR och svenska migrationsmyndigheter. Det gäller till exempel synen på om det finns myndighetsskydd i Irak för minoriteter eller inte.
– Mänskliga rättigheter och den humanitära rätten åsidosätts ständigt i Irak. I det politiska vakuum som råder efter valet sker det heller inga politiska framsteg, sa Carolyn Ennis.
Hennes analys delades av Chris Chapman och Pascal Warda.
– Många minoritetspersoner går inte ens till polisen för att be om skydd för de vet att de inte kan få det. De flesta irakier litar till sin klan eller milis när man söker skydd. För minoriteter är det inget alternativ. De har ingen sådan back-up, berättade Chris Chapman.
Pascal Warda påminde om att inte bara efterlevnaden av lagen utan även irakiska lagar i sig missgynnar icke-muslimska minoriteter.
– Som kristna har vi rätt att fira gudstjänst men vi har ingen religionsfrihet, fastslog hon. UNHCR är starkt kritisk till de svenska tvångsutvisningarna till Bagdad. De flesta som utvisats stannar inte i Irak utan beger sig på flykt igen.
— Vi är särskilt oroade för kristna, ensamstående kvinnor, homosexuella och för personer utan ID-handlingar, sa Carolyn Ennis. UNHCR är också oroad över att de svenska utvisningarna ska inspirera Iraks grannländer att slå in på samma väg.
Efter en frågestund avslutade moderator Michael Williams seminariet med två konkreta appeller till riksdagsledamöterna: Att ge högre status till UNHCR:s riktlinjer i svensk asylprövning och att gå igenom återvändandeavtalet med Irak och hur respektive part uppfyller de åtaganden som stipuleras i avtalet.
Liv Feijen från UNHCR i Stockholm gav vid eftermiddagens seminarium i Immanuelskyrkan en tydlig appell till svenska politiker och migrationsmyndigheter:
– Grundfrågan är hur UNHCRs rekommendationer kan ges tyngd i den nationella lagstiftningen i till exempel Sverige. När Europadomstolen säger “Gå igenom er bedömning igen!” då är det ett väldigt starkt budskap som svenska migrationsmyndigheter verkligen måste ta på allvar och ställa sig frågan: Har vi gjort en korrekt bedömning? På det senaste flyget till Irak fanns både personer från religiösa minoriteter och HBT-personer. Det betyder att något inte fungerar. Det här är väldigt allvarligt för när bedömningen är felaktig så kan det få väldigt stora konsekvenser.
Kristina Hellqvist, ledamot i SKR:s arbetsgrupp för migration och integration
