Förslaget om att kraftigt höja lönekravet för utländsk arbetskraft kan komma att slå hårt mot flera av våra medlemskyrkor. Lönen som de utländska prästerna, pastorerna och ordensfolk får ligger ofta långt under det höjda inkomstkravet, vilket skulle hindra dem från att tjänstgöra i Sverige. Sveriges kristna råd efterlyser ett undantag för präster, pastorer och ordensfolk.
Det föreslagna lönekravet skulle direkt och i hög grad påverka flera av våra medlemskyrkor som är beroende av utländsk arbetskraft. Många av de präster, pastorer, eller ordensfolk som kommer från andra länder har unika språkliga, kulturella eller andra kompetenser som inte finns att tillgå inom Sverige.
Även om lönerna i dessa kyrkor ofta ligger under det föreslagna lönekravet, är det viktigt att komma ihåg att det hos våra medlemskyrkor finns praxis och ordningar som innebär ett försörjningsstöd bortom enbart lönenivån. Exempelvis har Katolska kyrkan ett eget försörjningsansvar för samtliga präster och ordensmedlemmar. Det innebär i praktiken att Katolska kyrkan garanterar bostad och att stå för oförutsedda utgifter som kan uppkomma.
Efterlyser undantag från rådande praxis
Det aktuella lagförslaget medger möjligheten till undantag utifrån ”rådande praxis.” Utredningen föreslår att Migrationsverket varje år ska förse regeringen med en förteckning över yrken som kan komma i fråga för ett sådant undantag.
Vi ser dock några utmaningar. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska utifrån förslaget bedöma om det råder brist på särskilda yrkeskompetenser bland trossamfunden. Det kräver en betydande kompetens hos ansvarig myndighet om samfundens strukturer och liv. Dessutom riskerar den årliga ansökan efter specifika kompetenser att bli administrativt betungande, speciellt för mindre samfund.
För att långsiktigt kunna trygga vårt arbete efterlyser vi därför att ett sådant undantag gällande lönekravet för ”präster, ordensfolk och dylikt” skrivs direkt in i lagtexten. På så sätt säkerställs att människor religionsutövning inte är beroende av det aktuella politiska styret eller myndigheters årliga översyn.
Önskar regeringen koppla ett lönekrav till sådana undantag, anser vi det lämpligt att utgå från utredningens alternativa förslag gällande undantagna yrken, alltså att lönekravet uppgår till 50% av medianlönen.
Avstyrker förslaget att avskaffa spårbyte
Systemet med så kallat spårbyte innebär att den som fått avslag på sin asylansökan ges möjlighet att stanna i Sverige om de hittar ett arbete. Att en människa som har etablerat sig på arbetsmarknaden behöver lämna landet och sin anställning på grund av höjt lönekrav är i många fall samhällsekonomiskt oskäligt. Det drabbar också individer hårt på ett personligt plan.
Möjligheten till spårbyte adresserar bland annat dessa problem, och tar samtidigt hänsyn till att olika migrationsskäl kan samverka i enskilda människors liv.
Utredningen har haft i uppdrag att se hur systemet med spårbyte ska kunna avskaffas och saknar därför avväganden om det ens bör avskaffas. Enligt Riksrevisionens granskning Spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och uppföljning (RiR 2022:21) bedöms systemet nå rätt målgrupp. De brister som framkommer i granskningen kan åtgärdas utan att avskaffa systemet i sin helhet.
Kvarvarande frågor om de höga lönekraven
Tidigare utredningar om arbetskraftsinvandring har haft en uttalad ambition att minska utsattheten bland vissa arbetskraftsinvandrare, en ambition vi delar. Vi ifrågasätter dock att ett höjt inkomstkrav verkligen adresserar denna utmaning. Även nuvarande remiss hänvisar till betänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88), som konstaterar att ett höjt inkomstkrav ”inte är ändamålsenligt för att motverka det missbruk som utredningen har kartlagt.”
Sammanfattningsvis
- Sveriges kristna råd efterlyser ett undantag gällande lönekravet för ”präster, ordensfolk och dylikt” direkt i utlänningslagen.
- Sveriges kristna råd avstyrker förslaget att avskaffa systemet med så kallat spårbyte.
