Sveriges kristna råd ger ut en svensk översättning av skriften “Conversations on the Pilgrim Way – Invitation to Journey Together on Matters of Human Sexuality” som tidigare har publicerats av Kyrkornas världsråd. Skriften har potential att fördjupa och berika dialogen också i det svenska kyrkosamtalet, skriver Jan Eckerdal, SKR:s direktor för teologi, i inledningen till den svenska utgåvan.
När Kyrkornas världsråds centralkommitté tog emot detta resursdokument, som på svenska fått namnet “Samtal på pilgrimsfärden – En inbjudan att vandra tillsammans i frågor om människans sexualitet”, var det med det uttalade syftet att stödja fördjupade samtal om sexualitet bland världsrådets medlemskyrkor. Dokumentet gör ingen hemlighet av att kyrkorna förhåller sig mycket olika till ämnet, att vissa medlemskyrkor välkomnar skriften, medan andra ser det som mer problematiskt. Ett fåtal kyrkor invänder mot att saken över huvud taget diskuteras. Texten är skriven i medvetenhet om att ämnet är utmanande och att det finns många punkter där man inte är samstämmiga. Därför betonas att dokumentet är ett underlag för fortsatt samtal.
“Conversations on the Pilgrim Way – Invitation to Journey Together on Matters of Human Sexuality” har i den svenska översättningen fått titeln “Samtal på pilgrimsfärden – En inbjudan att vandra tillsammans i frågor om människans sexualitet”. Förordet är skrivet av biskop emeritus Anders Vejryd, som för Kyrkornas världsråd ledde arbetet med att ta fram originaldokumentet.
Frågor som berör sexualitet och identitet
När nu Sveriges kristna råd genom denna översättning tillhandahåller texten för en svensk läsekrets är det med ett antal olika användningsområden i åtanke.
- För det första kan dokumentet läsas som ett samtidsdokument för den som vill få syn på hur världens kyrkor i vår tid förhåller sig och samtalar om frågor som berör sexualitet. Särskilt tydligt blir det i kapitel 7, vilket består av exempel på samtalets form och innehåll i kyrkor och ekumeniska organisationer i olika världsdelar och kyrkofamiljer. Som väntat är det ett minst sagt brokigt kapitel. Stora skillnader blir tydliga.
- För det andra har texten relevans eftersom det inomsvenska kyrkolandskapet i vår tid återspeglar hela den bredd av världens kyrkor som dokumentet relaterar till. Det är en stor rikedom att Sveriges kristna råd inom sig har tillgång till så stor del av den mångfald av uttryckssätt och teologi som den världsvida kyrkan rymmer.
Det innebär också att hela bredden av den världsvida kristendomens uppfattningar finns representerade i Sverige. Detta blir inte minst påtagligt i frågor som rör kön, identitet och sexualitet. De ekumeniska spänningar som dokumentet vidrör handlar inte endast om kristna någon annanstans utan också om oss. - För det tredje är det ett teologiskt innehållsrikt och tankeväckande dokument. Vetskapen om hur ömtålig processen varit och hur skört samtalet är, gör att det som faktiskt sägs framträder starkare. Dokumentet innehåller tydliga skrivningar om varje människas värde och värdighet och om vad vi som kyrkor är överens om som gott respektive destruktivt. Exempelvis benämns att det ingår i kyrkornas gemensamma kallelse att stå upp emot ”sexuellt våld och alla sorters utnyttjanden, övergrepp och orättvisor”.
Samtidigt blir det tydligt att kyrkorna inte är överens när det handlar om exempelvis sexuella minoriteters plats i kyrkan och särskilt frågan om samkönad pars möjlighet att gifta sig i kyrkan. Dokumentet uppmärksammar att samtalet om sexuella minoriteter alltför ofta störs av att det kommit att bli en symbolfråga för vilken sorts kyrka man anser sig vara, vilket på ett olyckligt sätt kan ta fokus från situationen för de människor det gäller: ”Frågan om homosexualitet har blivit ett slagfält där människor försvarar och slår fast antingen traditionella eller liberala religiösa identiteter”.
Medverkar gör Ärkebiskop emeritus Anders Wejryd, som ledde den internationella projektgruppen som tagit fram Samtal på pilgrimsvägen och Linnea Helgesson, teolog med särskilda kunskaper om dokumentet.
Positiv syn på sexualitet
Dokumentets kanske viktigaste teologiska ställningstagande är valet av utgångspunkt för reflektionen över sexualitet, nämligen tron på Gud som treenig, och människan som skapad till en avbild av Gud treenig. Genom att förankra samtalet i det som de kristna trosbekännelserna identifierar som allra mest centralt, framträder människans sexualitet som något som inte kan behandlas som en isolerad fråga, avgränsad till några enstaka bibelord eller någon specifik sexual-etisk princip.
Genom treenighetstanken betonas hur Gud själv kännetecknas av levande relation mellan Fader, Son och Ande – ett dynamiskt och kärleksfullt flöde mellan de olika personerna i Gud. Att blomstra som människa och bli den man är skapad till att vara, handlar om att låta sig dras in i denna kärleksgemenskap, bejaka sin längtan efter Gud och så som Guds avbild spegla Guds kärlek – gentemot Gud, medmänniskan och hela skapelsen. Detta får betydelse för livets alla delar, också för människans sexualitet.
“Kroppens nåd”
Den glädje som människor kan erfara genom goda, ansvarsfulla och tillgivna sexuella relationer benämns i dokumentet som en “kroppens nåd”. Uttrycksättet är hämtat från den anglikanske teologen Rowan Williams. I uttrycket ligger att detta att känna åtrå till en annan människa och samtidigt själv vara föremål för denna människas åtrå, kan hjälpa oss förstå vad det innebär att längta efter Gud och att vara efterlängtad av Gud.
Människans sexualitet är ur ett sådant perspektiv en gåva, något i grunden gott, en del av Guds goda skapelse. Det motsäger på inget sätt insikten att sexualitet kan ta sig destruktiva uttryck. Människans begär kan leda vilse, vilket inte minst kapitel 6 om sexualitet och våld ger plågsamma exempel på. Men begäret i sig är inte en fiende. Det är en del av vår gudslikhet. Vi älskar, längtar och begär eftersom Gud älskar, längtar och begär.
Skriften “Samtal på pilgrimsvägen” har potential att fördjupa dialogen om sexualitet såväl inom som mellan kyrkor. Sveriges kristna råds förhoppning är att dokumentet ska få en sådan berikande funktion också i det svenska kyrkosamtalet.
Jan Eckerdal
direktor för teologi, Sveriges kristna råd
