Dessa rekommendationer gäller besöksgrupper samordnade inom Nav-verksamheten.

Värdegrund

Alla människor är lika i värde och värdighet. Det är därför viktigt för trossamfunden att vara nära de människor som är frihetsberövade. Utgångspunkten för besöksgrupperna är att vi som medmänniskor har ansvar för varandra och har samma behov av upprättelse och gemenskap.

Bakgrund och nutid

I alla tider har representanter för trossamfund besökt människor i fängelse. Den nuvarande besöksgruppsverksamheten har vuxit fram i nära samverkan med Nav-medarbetare, det vill säga diakoners, pastorers och prästers närvaro på dessa platser.

Idag ansvarar Sveriges kristna råd för ansökan till Kriminalvården om statsbidrag och för därmed sammanhängande inrapportering av genomförd verksamhet. Lokala besöksgrupper, med en Nav-medarbetare som kontaktperson, rapporterar verksamhet till SKR och kan därefter få del av de beviljade statsbidragen.

De sammanhang besöksgrupperna verkar i

I de slutna miljöer anstalter och häkten utgör är det betydelsefullt att få besök av människor som kan bryta isoleringen, erbjuda nya kontakter och upprätta en positiv gemenskap.
Häktningen, rättegången och påföljden innebär för många att viktiga relationer bryts sönder. Klienternas behov av sociala kontakter är mycket stort. Många klienter placeras långt från hemmet och därför kan det bli svårt att få besök av närstående.

Ensamhet, skam och utanförskap kan leda till bitterhet och ångest. Goda besöksgruppskontakter kan ge alternativa livsbilder och vara viktiga ventiler som ger nytt hopp inför frigivningen.

Besöksgrupper inriktar sig på gruppsamlingar i första hand inne på slutna anstalter, men kan även finnas på öppna anstalter och häkten. Besöksgruppsmedlemmarna kan delta i gudstjänster Nav-medarbetare håller, men det ska inte vara en del av besöksgruppsverksamheten. För enskilda samtal ansvarar Nav-medarbetare.

Enligt Kriminalvårdens regler kan i princip vem som helst som fyllt 18 år och bedöms lämplig för uppgiften vara med i en besöksgrupp. Deltagarna rekryteras, utbildas och handleds av Nav-medarbetare. Kriminalvårdschefen måste godkänna den som vill vara med i en besöksgrupp.  Det är även viktigt att alla besöksgruppsmedlemmar accepterar och inte motarbetar Kriminalvårdens värdegrund.

Besöksgrupper ska vara ekumeniskt och gärna interreligiöst sammansatta. Det är lämpligt att besöksgrupperna har en bred sammansättning vad gäller kön, åldrar, språkkunskaper, yrkeserfarenheter och intresseområden. Den som har en anhörig som är intagen ska inte delta i besöksgruppsverksamheten. Det är direkt olämpligt att gå in i djupare relationer med klienter.

Regler och förhållningssätt

En grundläggande förutsättning för besöksgruppsverksamheten är att grupperna följer de säkerhetsregler som finns på anstalter och häkten.

Några allmänna grundregler är

  • Att alltid skydda klienternas integritet genom att inte berätta för någon vem man mött på anstalten eller häktet och att ta ansvar för att det som sägs i förtroende inte förs vidare. Besöksgruppsdeltagare ska skriva på Kriminalvårdens sekretessdokument.
  • Att aldrig förmedla bud, information, brev eller varor, varken till eller från klienterna.
  • Att aldrig gå in motsättningar mellan grupper eller mellan personal och klienter, eller engagera sig i rättsliga eller ekonomiska ärenden.
  • Klienter deltar frivilligt i besöksgruppernas samlingar. Dessa ska vara annonserade och hållas på en bestämd tid och plats på anstalten/häktet.
  • Alla deltagare måste respektera klienternas människovärde, även om man inte accepterar de brott de begått.
  • Alla måste visa respekt för klienternas religion, kultur och livsåskådning. Besöksgruppsdeltagarnas grundhållning ska vara lyssnande och dialog snarare än diskussion.
  • Den som deltar i besöksgruppsverksamheten får inte ha som syfte att missionera eller propagera för sin egen tro, livsåskådning eller uppfattning. Det är dock självklart möjligt att dela tro och samtala om tro eller livsåskådning om klienten ställer frågor om det.

Om Sveriges kristna råd

I Sveriges kristna råd möts medlemskyrkor fördelade på fyra kyrkofamiljer. I dessa ryms de olika kristna traditionerna i vårt land. Rådet länkar samman medlemskyrkornas eget arbete inom flera olika områden. Det görs genom att erbjuda mötesplatser för idéutbyte, skapa nätverk, ge kommunikationsservice, stöd för ekumenisk utveckling och samordning av gemensamma aktiviteter och verksamheter.