Riktlinjer för besöksgrupper i Kriminalvården

Aktuella riktlinjer för besöksgrupper som besöker Kriminalvården.

”Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni var fångar med dem.” Hebréerbrevet 13:3

Värdegrund

Alla människor är lika i värde och värdighet. Det är därför en självklarhet för de kristna kyrkorna och samfunden att vara nära de människor som är frihetsberövade.

Utgångspunkten för besöksverksamheten är att vi i Guds skapelse, som medmänniskor, har ansvar för varandra och att vi alla har samma behov av upprättelse och gemenskap.

Anstaltsmiljön

I alla tider har representanter från församlingar besökt fångar. Det är alltid angeläget att i den slutna miljön som ett fängelse utgör, få besök av människor som kan bryta isoleringen, skapa nya kontakter och upprätta positiv gemenskap.

Häktningen, rättegången och strafftiden innebär ofta att viktiga relationer bryts sönder. De intagnas och häktades behov av sociala kontakter är mycket stort. Det finns också en stor grupp som inte kan få besök av närstående eller anhöriga.

Ensamhet, skam och utanförskap leder ofta till bitterhet och ångest. Bra besöksgruppskontakter kan ge alternativa livsbilder och vara en viktig ventil som ger nytt hopp inför frigivningen.

Vem kan vara med i en besöksgrupp?

Kyrkornas besöksgrupper inriktar sig i första hand på gruppsamlingar inne på de slutna anstalterna, men finns även på öppna anstalter och på vissa avdelningar vid häkten. De enskilda besöken sköts av fängelsepräster, fängelsepastorer och fängelsediakoner.

Inom ramen för den andliga vården (Nav) kan besöksgrupperna även delta i gudstjänster. Enligt Kriminalvårdens regler kan i princip var och en vara med i en besöksgrupp som fyllt 18 år och som bedöms som lämplig för uppgiften.

Deltagarna rekryteras, utbildas och handleds av fängelsesjälavårdarna. Det slutgiltiga beslutet om vilka som kan delta i gruppen fattas av kriminalvårdschefen.

Gruppen ska företrädesvis vara ekumeniskt sammansatt. Lämpligast är att gruppen är brett sammansatt vad gäller kön, åldrar, språkkunskaper, yrkeskunskaper och intresseområden.

Det är direkt olämpligt att gå in i djupare relationer till de intagna eller häktade. Om en anhörig är intagen ska man helt avstå från deltagande i besöksgruppen.

Ordningsregler

En förutsättning för besöksgruppsverksamheten är att de säkerhetsregler som finns på anstalterna och häktena efterföljs. Ledningen bör regelbundet ha kontakt med gruppen och informera om vilka regler som gäller.

Några allmänna grundregler är:

• Att alltid skydda de intagnas integritet genom att inte berätta för någon vem man mött på anstalten eller häktet och att ta ansvar för att det som sägs i förtroende inte förs vidare. Deltagarna ska skriva på sekretessdokument.
• Att aldrig förmedla bud, information, brev eller varor vare sig till eller från de intagna.
• Att aldrig gå in i motsättningar mellan grupper eller mellan personal och intagna eller engagera sig i rättsliga eller ekonomiska frågor.

Förhållningssätt

De intagna deltar helt frivilligt i besöksgruppens samlingar, som ska vara annonserade och hållas på en bestämd tid och plats inom anstalten. Alla i besöksgruppen måste respektera de intagna och häktade som människor, även om man inte accepterar vissa av de intagnas handlingar. Alla måste också visa respekt för de intagnas religion, kultur, tankar och frågeställningar.

Diskussion är sällan en bra form av samvaro. Dialog och lyssnande är oftast mer positivt. Ingen i besöksgruppen får vara påträngande när det gäller tro och uppfattning, men då livsfrågor kommer upp kan man naturligtvis berätta hur man tror och tänker.

Det är viktigt att gruppen inom sig har positiva och generösa relationer, så att atmosfären blir god och så att gruppen tillsammans orkar med de påfrestningar som detta ideella arbete kan innebära.

Om Sveriges kristna råd

I Sveriges kristna råd möts medlemskyrkor fördelade på fyra kyrkofamiljer. I dessa ryms de olika kristna traditionerna i vårt land. Rådet länkar samman medlemskyrkornas eget arbete inom flera olika områden. Det görs genom att erbjuda mötesplatser för idéutbyte, skapa nätverk, ge kommunikationsservice, stöd för ekumenisk utveckling och samordning av gemensamma aktiviteter och verksamheter.