Det är verkligen inte självklart hur man på ett klokt sätt gör avvägningen mellan rätten att få röra sig fritt i samhället och risken för ökad smittspridning i dessa pandemitider. Den avvägningen är aktuell varje gång som vi undrar när det på nytt ska bli möjligt att få fira gudstjänst i våra kyrkor.

Det finns de som uppmanar Sveriges kristna råd, SKR, att agera för rätten att få fira gudstjänst i denna pandemitid. Om affärerna kan få vara öppna borde man väl även kyrkorna kunna vara det? Borde inte kyrkorna också kunna få en ”kvadratmeterregel” istället för regeln om max åtta personer? Vad gör egentligen våra kyrkliga ledare för att försvara religionsfriheten? Frågorna kommer inte bara till oss utan även till samfundens ledare. Det uttrycks ibland en upprördhet över ”tysta kyrkoledare” och att man ”bör ryta till”.

Det kan då vara bra att veta om att många samtal och kontakter förs kring detta. Sveriges kristna råd deltar regelbundet i samråd med myndigheter och regeringen, exempelvis direkt med Folkhälsomyndigheten och i de publikråd som regeringen ordnat för samtal med civilsamhället.

Frågorna behandlas i den krissamordning som sker i Myndigheten för stöd till trossamfund. I de flera remissyttranden som SKR skrivit till förslagen till pandemilag, och den förordning som är knuten till den, har kyrkorna gjort tydligt att vi accepterar de inskränkningar som krävs ur folkhälsoperspektiv, men att vi anser att förarbetena för lagen innehåller alltför lite reflektion ur religionsfrihetsperspektiv. Kyrkoledarna har skrivit debattartiklar i denna fråga. Självklart bär vi också fram allt detta i våra böner till Gud. På vår hemsida finns en utförlig sammanställning av vad SKR gjort: Kyrkorna och coronaviruset

Kyrkoledarna diskuterade frågan vid SKR:s styrelsemöte den 15 januari. Samtalet handlade om hur man bör agera nu när det finns en ny lag och förordning på plats, något som ger regeringen en större möjlighet att göra mer träffsäkra olika insatser inom olika områden.

Styrelsen menade att det just nu inte är tillfälle att begära andra regler än de som nu finns utifrån den allvarliga smittspridningen. Kansliet fick i uppdrag att hålla lampan brinnande, fortsätta samtalen med myndigheter och regering, samt vara beredda att ta steg framåt när smittspridningen minskat.

För tillfället begär Sveriges kristna råd inga nya undantag i en situation där många personer dagligen avlider i sviterna av covid-19. Vi fortsätter dock reflektionen över inkonsekvenser i de regler som gäller och talar i olika sammanhang om att religionsfriheten är viktig.

Vi fortsätter också samtalen med myndigheterna där vi uppmärksammar frågorna ur kyrkornas perspektiv. Inte minst gäller det konsekvenserna för de många människor som lever i utsatt situation och som kyrkorna möter med sin sociala verksamhet.

Det är angeläget att lyfta fram betydelsen av att människor kan fira gudstjänst, liksom att framhålla vikten av att både bekämpa smitta och att befrämja folkhälsan i ett vidare perspektiv. Den andliga hälsan behöver värnas. Är då religionsfriheten ett argument för att trossamfunden ska få andra regler än vad som gäller i kulturlivet eller idrotten? Bör man få mötas till gudstjänst men inte till konsert om förutsättningarna i lokalerna är likartade? Begränsningen av smittspridningen är avgörande för folkhälsan, det handlar konkret om människors liv och välgång. Jag tror att det finns en tveksamhet hos många att begära särskilda villkor med hänsyn till religionsfriheten. Men här kan man naturligtvis göra olika avvägningar.

Visst är det fint med alla digitala gudstjänster som erbjuds. Samtidigt är det tydligt att många av oss som längtar att få mötas konkret och fira gudstjänst i våra egna församlingar, med människor som vi brukar möta. Jag hoppas att smittspridningen i samhället snart minskar så att det på nytt ska bli möjligt. Till dess handlar det om att ”hålla i och hålla ut”.

Björn Cedersjö
Tf generalsekreterare, Sveriges kristna råd

Fortsätt läsa mer från oss