Sverige uppmanas agera mot Israels murbygge

13 juni 2013

Representanter från Sveriges kristna råd, Svenska kyrkan och Diakonia uppvaktar under torsdagen (13/6) Utrikesdepartementets chef för Mellanöstern och Nordafrika-enhet (MENA), för att uppmana Sverige att agera mot Israels beslut att dela av Cremisan-dalen på den ockuperade Västbanken med en separationsmur. Det är ett av de sista grönområdena kring Betlehem.

murEn israelisk domstol i Tel Aviv har godkänt en dragning av separationsmuren som utestänger befolkningen i Betlehem och Beit Jala från deras rekreationsområde och frukt, – oliv- och vinodlingar. Beit Jala är en stad med ungefär 14 000 innevånare.

Kampen mot mursträckningen vid Cremisan har pågått i sju år och om muren byggs kommer 320 hektar palestinsk mark att beslagtas. De 60-tal palestinska familjer som äger marken kommer att nekas tillträde till sin mark.

– Dragningen av muren genom Cremisan visar tydligt att det inte handlar om säkerhet utan om ytterligare steg i den illegala bosättningspolitiken. Det är en tragedi både för palestinier och för israeler som istället skulle behöva steg mot fred, säger Erik Lysén, internationell chef för Svenska kyrkan.

Lokala kristna kyrkor har under flera års tid varit emot planerna genom att anordna friluftsmässor för att manifestera fred och rättvisa. Många pilgrimsgrupper och ekumeniska delegationer har besökt mässan och därmed visat sin solidaritet med de kristna i området. Bland annat representanter från Vatikanen i Rom och från Kyrkornas Världsråd i Genève.

– Kyrkorna på plats har skickat ett desperat nödrop efter hjälp för att uppmärksamma vad som händer på Västbanken när palestinier skärs av från sin egen mark, säger Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.

Konfiskering av land i Betlehem och på Västbanken har ökat sedan separationsmuren började byggas 2002 då många palestinska jordägare blev avskurna från sina landområden. Land som tidigare gett familjerna inkomster från bland annat vinodlingar, fruktträd, oliver och olivolja och bidragit till deras försörjning.

Genom landkonfiskeringar och utbyggnad av  bosättningar har av palestinierna kontrollerat land (A-och B-områdena enligt Osloavtalet) i Betlehems-distriktet krympt till 13 procent av det totala. Många nya bostäder, bosättningar, landkonfiskeringar och murbyggen, som den israeliska regeringen kungjort och påbörjat de senaste åren, finns omkring Betlehem. Detta i strid med internationell rätt, mänskliga rättigheter och den internationella domstolen i Haags rådgivande domslut.

– Delningen av Beit Jala visar att Israel kränker den internationella rätten, annekterar ytterligare palestinskt land, håller kvar palestinierna i biståndsberoende och hindrar en fredlig lösning på konflikten, säger Bo Forsberg, generalsekreterare för Diakonia.

Organisationerna begärde även att få möta den israeliska ambassadören Isaac Bachman, men ambassaden menade att beslutet redan är fattat och frågan är utagerad.

__________________________________________________

Bakgrund:

Hur många fler Beit Jala- och Betlehemsbor kommer att kallas ”frånvarande” på sin egen mark när muren i Cremisan-området ges klartecken att byggas?

– Hur i hela världen är det möjligt att vägra oss tillträde till vår egen jord/mark och sedan kalla oss frånvarande”?

Det säger en gammal Betlehemsbo som har bott här i många generationer när han står utanför sitt hus och ser ut över dalen mot den ständigt expanderande judiska bosättningen Har Homa. På andra sidan separationsbarriären (en cirka 50 meter bred väg med elektroniska övervakningsdetektorer och diken på båda sidor) finns 17 dunams land (1 dunam = cirka 1000 kvadratmeter) med mestadels olivträd som hans familj inte tillåtits att skörda eller sköta om sen snart ett decennium.

– Om vi åtminstone kunnat få plöja jorden kring olivträden och ta bort dåliga grenar så att mina olivträd överlevt, säger han bittert. Trots israelisk advokathjälp har han förvägrats detta och nu dör träden långsamt medan bosättningen med nya hus kommer allt närmre, fortsätter den gamle Betlehems bon.

I Cremisan-dalen, någon kilometer västerut, finns ett kloster som salesianerna anlade i mitten 1800-talet. Det är också känt för sin vintillverkning. Där, i ett av de få återstående grönområdena, har nu klartecken getts från en israelisk domstol i Tel Aviv att bygga den mur som ytterligare kommer att utestänga befolkningen i Betlehem och Beit Jala från ett av deras äldsta och vackraste naturområden. Detta är ett område med 2000-åriga terrasserade oliv- och vinodlingar med frukt- och mandelträd. Under nästan ett par år har man varje fredag arrangerat en friluftsmässa i protest mot dessa planer. Den katolske prästen fader Ibrahim Shomali, som leder mässan, säger att så länge den israeliska ockupationsmakten fortsätter att försöka genomföra dessa olagliga planer, lika länge kommer han och de kristna i Beit Jala och Betlehem att uppmana till rättvisa och fred genom denna manifestation. Många turist- och pilgrimsgrupper samt ekumeniska delegationer har besökt mässan och därmed visat sin solidaritet med de kristna i området. Bland dessa finns bland annat representanter från Vatikanen i Rom och från Kyrkornas Världsråd i Geneve.

Kampen mot mursträckningen vid Cremisan har pågått i sju år. Om muren byggs kommer 320 hektar palestinsk mark att beslagtas. Katolska kyrkan äger en tredjedel av marken som innefattar Salesianorden med tillhörande kloster och en skola med 600 elever. Resten ägs av ett 60-tal palestinska familjer, de flesta kristna, som successivt kommer att hindras och utestängas från sin mark och betraktas som ”frånvarande”. Muren planeras att dras mellan skolan och konventet vilket medför att unga palestinier som haft området som ett sport- och rekreationsområde möjligtvis kommer att tillåtas passera genom en så kallad ”humanitär tunnel”.

Konfiskering av land i Betlehem och på Västbanken är inget nytt. När separationsmuren byggdes 2002-2003 avskars många palestinska jordägare från sina landområden. Därför kallas muren av många för ”annekteringsmur”. Detta är land som tidigare gett familjerna inkomster från bland annat vinodlingar, fruktträd oliver och olivolja. Det har bidragit till deras försörjning. Idag är utmaningarna många för Betlehemsborna. Det handlar om landkonfiskeringar, utbyggnad av de olagliga bosättningarna (20) som drabbat kristna landägare i hög grad, har reducerat palestiniernas land i Betlehems-distriktet till 13 procent. Runt omkring Betlehem finns många av de nya bostäderna i bosättningar, landkonfiskeringar och murbyggen som den israeliska regeringen kungjort och påbörjat de senaste åren. Detta är i strid med internationell rätt, mänskliga rättigheter och beslut i den internationella domstolen i Haag. För ett par år sedan informerades över 100 landägare i Betlehem att tusentals dunams land hade överförts till ”Myndigheten för frånvarande egendom ” (Guardian of Absentee Property). Man förklarade därmed dessa som ”frånvarande”, vilket är sista fasen av formell konfiskering.

Den israeliske riksåklagaren förklarade då det olagligt att åberopa ”lagen om frånvarande egendom” mot palestinier från Västbanken för att utestänga dem från land som ligger inom det utvidgade Jerusalems gränser. Trots att Högsta domstolen i Israel bestämt att passergrindar skulle installeras och tillstånd ges för landägare att skörda sina olivträd och annat, öppnades dessa grindar enbart vid några tillfällen. Tillstånd gavs bara till de personer som egendomarna var registrerade på.  Detta var ofta äldre personer i 70-80 årsåldern. Dessutom tillåts inga yngre familjemedlemmar att ta över sina föräldrars egendomar. I praktiken avstängdes palestinska jordägare från sina egendomar genom ett uppenbart lagvrängeri, där de behandlas som ”frånvarande” trots att de i högsta grad är närvarande. De är förvägrade att odla sin egen jord och troligen dömda till att mista den i en snar framtid.

Ir Amim/Terrestrial Jerusalem, en israelisk människorättsorganisation, säger att det är oklart om beslutet att använda ”lagen om frånvaro” är ett försök av den israeliska regeringen att tillämpa detta illegalt eller om det har blivit regeringens policy. Den israeliska ockupationsmakten/den civila administrationen, som är ansvariga för tillstånden, har tidigare avböjt kommenterar.

Land och jord är inte enbart en fråga om förlorade inkomster från olivskörden och andra frukter. Det drabbar också palestinska kristna i Betlehem. I själva verket handlar det om hjärtpunkten i konflikten, nämligen i vad mån det ska finnas land och utrymme och en framtid för dem och deras barn i Betlehem.

Förutom Cremisan-området, hotas alltfler landområden av det som återstår för de kristna i Betlehem att expandera på eftersom de är omgivna på alla sidor av israeliska bosättningar.

– Ibland känner vi oss övergivna av hela världen. Vi kristna äger över 90 procent av jorden här. Det enda som ännu tillhör oss och som vi hoppats kunna behålla för våra barn, säger en av de drabbade jordägarna.

Om det inte finns någon landyta mer att bygga hem och hus på, så kommer emigrationen av unga människor att fortsätta att öka och de kommer att söka andra livsmöjligheter där de inte behöver känna sig inneslutna som i ett fängelse.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page