– Att förebygga väpnad konflikt är både effektivare och billigare än Jas-plan och stridsgrupper, säger Lars Ingelstam, professor emeritus i teknik och social förändring och en av rapportförfattarna.
Den uppblossade försvarsdebatten har nästan uteslutande kretsat kring frågan om Sveriges militära kapacitet och hur länge landet skulle kunna stå emot ett militärt angrepp. Men säkerhetsbedömningarna pekar sedan länge på att det inte finns något omedelbart militärt hot mot Sverige. I stället har nya allvarliga typer av hot växt fram de senaste årtiondena som speglar vår globaliserade värld: it- och cyberhot, miljökonflikter, terrorism. Gemensamt för dessa är att ett traditionellt försvar har svårt att möta och hantera dem.
– Ökad militär förmåga är inte det mest angelägna för att trygga säkerheten vare sig i Sveriges närområde eller i internationella kriser. Däremot behövs fler och bättre civila förtroendeskapande insatser, säger medförfattaren Anders Mellbourn, docent i statsvetenskap och tidigare direktör för Utrikespolitisk institutet.
Och alternativen finns, menar författarna. Både myndigheter och organisationer i det civila samhället är väl förberedda för att ta ett större ansvar när det gäller kris- och konflikthantering, konfliktförebyggande och fredsbyggande. Det gäller såväl länderna kring Östersjön som oroshärdar runt om i världen.
– Militär närvaro riskerar att trappa upp spänningar och bidrar till en ökad militarisering. Forskningen är överens om att förebyggande och fredsbyggande är bäst metod för att skapa hållbar fred. Trots detta har väldigt lite satsats på detta, säger Lars Ingelstam.
Författarna visar också att det går att göra genomföra reformer redan under den kommande mandatperioden.
– Vi har arbetat fram ett förslag på hur en förstärkning med en respektive två miljarder kronor till våldsförebyggande och fredsbyggande verksamheter kan se ut under den kommande mandatperioden.
Debatten om framtidens politik för fred och säkerhet är en brännhet fråga – särskilt under supervalåret 2014, ett år då försvarsberedningen också lägger fram sitt förslag inför det kommande försvarsbeslutet.
– Det är dags för en tyngdpunktsförskjutning inom svensk politik, att politiker tar förebyggande och fredsbyggande på allvar och göra rejäla satsningar på området. Att fortsätta investera ensidigt på militärt försvar är både dyrt och ineffektivt, och åstadkommer ingenting alls för fred i en globaliserad värld.
_______________________________________________________________________
Lanseringen av Fred, säkerhet, försvar
Tyngdpunktsförskjutning i svensk politik och Prislappar för fred och säkerhet sker i ABF-huset onsdagen den 19 februari klockan 18-20.
Förutom författarna Lars Ingelstam och Anders Mellbourn medverkar också:
Hans Blix, fd utrikesminister, chef för IAEA och chef för FN:s vapeninspektörer i Irak,
KG Hammar, ärkebiskop emeritus,
Åsa Romson, språkrör (MP),
Åsa Lindestam, ledamot i försvarsutskottet & i OSSE-delegationen (S),
Ulrik Nilsson, arbetande suppleant i utrikesutskottet (M).