Serbisk-ortodoxa kyrkan är en av de självständiga ortodoxa lokalkyrkorna, som ingår i den världsvida gemenskapen av kanoniska ortodoxa kyrkor, med vilka hon har eukaristisk, dogmatisk och kanonisk enhet och med vilka hon gemensamt utgör den Ortodoxa kyrkan.
Stora grupper serber kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under slutet av 1960-talet. Den första serbisk-ortodoxa församlingen, Helige Nikolaos, grundas i Västerås 1971. I början stod de serbiska församlingarna i Sverige under det Serbiska stiftet för västra Europa. 1990 blev Dositej Motika vigd som den förste biskopen för det nygrundade stiftet för Storbritannien och Skandinavien. Tre svenskspråkiga församlingar finns inom stiftet, liksom två kloster.
Kyrkans primära verksamhet är hennes gudstjänster. Kyrkan bedriver andlig och diakonal verksamhet bland utsatta grupper. Prästerskapet har som ambition att besöka varje familj i sin församling ett par gånger per år: i samband med den Stora fastan (före Påsk) och i samband med slava, familjens beskyddarhelgon. Det sistnämnda är unikt för Serbisk-ortodoxa kyrkan, att varje familj har ett beskyddande familjehelgon, som oftast går i arv från generation till generation, liksom det böneritual man använder i samband med den Heliges festdag.