Grunden till den lettiska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige är de 5 000 flyktingar från Lettland som 1944 kom till Sverige av vilka en överväldigande majoritet var lutheraner.
Det kyrkliga arbetet påbörjades genom gudstjänster i flyktinglägren och senare på letternas arbetsorter i Sverige. 1946 bildades den första lettiska kyrkoförvaltningen utanför Lettland för samordning av församlingsarbetet och kyrkoförvaltningen i Sverige. En starkt bidragande orsak till den Lettiska kyrkans starka ställning i Sverige var det faktum att religionsfriheten i Baltikum upphörde vid den sovjetiska ockupationen 1944. En ny tillströmning av letter kom efter Lettlands självständighetsförklaring 1991 och den ekonomiska krisen i Lettland 2009.
Lettiska evangelisk-lutherska kyrkans tro, bekännelse och lära är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Bibelns, Gamla och Nya Testamentets, profetiska och apostoliska skrifter. En viktig del av kyrkans arbete är undervisning och det diakonala arbetet att sörja för dem som lever i nöd, ensamhet och sorg.