Till
Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
Alvik den 4 september 2018
Yttrande över Ds2018:13 Långsiktigt stöd till det civila samhället
Diarienummer Ku2018/01074/D
Allmänt
Civilsamhället är av avgörande vikt för ett gott samhälle i Sverige. De idéburna organisationerna bidrar med många engagerade människors insatser på olika områden i samhällsbygget. Hur statens stöd utformas och vilka regler som gäller för ansökningar, bidrag och revision är därför av stor vikt.
Civilsamhället har under lång tid påpekat behovet av att titta på helheten rörande finansieringen av våra organisationer. Kortsiktigheten i bidragsgivningen är för många ett stort problem.
Sveriges kristna råd (SKR) ser därför positivt på promemorians uppdrag att statliga bidrag till det civila samhällets organisationer ska bli mer långsiktiga, förutsägbara och enhetliga. Promemorians bedömningar kan ses som ett led i fortsatt arbete från regeringens sida att, i dialog med civilsamhället, stärka förutsättningarna för det civila samhällets organisationer.
Kommentarer till bedömningarna
10.2
Sveriges kristna råd stödjer tanken att huvudinriktningen ska vara att berört departement äskar ett minst tvåårigt ställningsbemyndigande där så är möjligt. Fleråriga bemyndiganden bör också åtföljas av ett utvecklat dialogförfarande mellan myndigheter och organisationer för att utveckla ett gemensamt förhållningssätt. SKR förordar att minst tvååriga bemyndiganden ska vara en huvudregel och att avsteg från regeln måste motiveras. Detta för att utredarens intention så långt som möjligt ska bli den norm som den är avsedd att vara.
10.3.1
Sveriges kristna råd efterfrågar en samlad informationsplats där samtliga statliga utlysningar kan återfinnas.
10.3.2
Sveriges kristna råd önskar att mer entydiga begrepp ska utvecklas för olika typer av bidrag: organisations-, verksamhets- och projektbidrag. SKR menar också att bidrag i så stor omfattning som möjligt ska ges som organisations- och verksamhetsbidrag snarare än som projektbidrag.
Sveriges kristna råd efterfrågar en ökad tydlighet vad gäller villkor för de statliga bidragen. Dessa bör gärna finnas i form av förordningar men kan också presenteras i andra former som ger möjlighet till långsiktig hållbarhet. Vi anser det önskvärt att förordningar blir mer enhetligt, om än inte identiskt, utformade och att begrepp som finns i olika förordningar tolkas på ett så enhetligt sätt som möjligt.
Övriga kommentarer
Sveriges kristna råd menar att det bör finnas ett samband mellan civilsamhällets verksamhet och nivån på statsbidrag. När civilsamhället växer behöver bidragen anpassas och ses över.
Sveriges kristna råd saknar resonemang kring hur paraplyorganisationer ska finansieras. De har ofta rollen som möjliggörare för att små organisationer kan göra sin röst hörd. Paraplyerna kan även stå för erfarenhetsspridning och kompetensutveckling.
Trossamfunden omnämns vid några få tillfällen i promemorian. Utredningen har inte haft till uppgift att diskutera den särskilda kategorin statsbidrag till trossamfund. Vi uppskattar att promemorian ändå adresserar den problematik som innebär att trossamfunden ibland upplever sig bli annorlunda bedömda i bidragsansökningar för sina verksamheter trots att de, till sitt innehåll, motsvarar verksamheten hos andra organisationer, till exempel scouting och idrottsverksamhet. Utredaren benämner också att frånvaron av uppfyllelse av något av de strukturella villkor som gäller som förutsättning för statliga organisationsbidrag till organisationer inom det civila samhället kan innebära att ett trossamfund som, trots att det sedan länge bedriver en dokumenterat samhällsnyttig verksamhet, inte blir bidragsberättigat. På denna punkt efterfrågar Sveriges kristna råd en fördjupad dialog med regeringen. I ett mångreligiöst och mångkulturellt samhälle är förtrogenhet med religiös erfarenhet och religiösa uttryck en väsentlig komponent som bidrar till social hållbarhet.
Avslutning: Det finns fler områden att adressera
Sveriges kristna råd vill avslutningsvis påminna om att det finns flera goda förslag i utredningen om det civila samhället (SOU 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle) som ännu inte förts fram till konkreta politiska beslut. Regeringens skrivelse En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället (2017/18:246) tar upp ett antal av förslagen från Paletten men flera bra förslag finns, till exempel ökat uppdrag till SCB vad gäller statistik och att myndigheterna årligen ska rapportera om sin samverkan med civilsamhället. Det finns också ett antal frågor som berör skattelagstiftningen som behöver ses över.
För Sveriges kristna råd
Karin Wiborn, generalsekreterare
Handläggare: Björn Cedersjö,
tel 08 453 68 23 bjorn.cedersjo@skr.org
