Det var under förra veckan jag såg påståendet igen. ”Kyrkan bör hålla sig till sin religiösa uppgift och låta politiker och ekonomer diskutera klimat, ekonomi och annat som hör till denna värld. Påven bör uttala sig om sådant han kan och inte göra uttalanden om annat.”
En variant på det fick jag som fråga av en teologistudent för några månader sen: ”Om vi väntar att Jesu återkomst ska förändra situationen för världen, varför ska vi då försöka agera själva nu?”
Jag gav två svar till teologistudenten:
(1) Tänk om alla kristna handlat så under de senaste två tusen åren. Hur mycket av goda handlingar hade då gått förlorat? Om vi, som inte vet när Jesus kommer åter, inte skulle handla nu medan vi väntar skulle vi också medverka till att en massa viktiga förändringar i positiv riktning aldrig skulle inträffa. Vore det bra?
(2) Du behöver fundera över om inte din syn på vad frälsning innebär är alltför begränsad. Jesus kom för att upprätta Guds rike, ett rike som handlar om shalom, om upprättad och försonad gemenskap mellan Gud och människor, mellan människor och mellan människor och hela skapelsen. Där shalom finns, där dominerar rättvisa, fred, kärlek och goda villkor för hela skapelsen. Guds frälsande verksamhet handlar inte om att människor blir frälsta från skapelsen utan som en del av en upprättad skapelse. Detta görs tydligt av Paulus i Kolosserbrevet 1:19-20.
Därför ber vi regelbundet inom kyrkorna: “Livets Gud, led oss till rättvisa och fred”. Därför delar vi evangeliet om Jesus och arbetar för försoning och rättfärdighet här och nu, och vi tror att vi samverkar med Gud när vi gör det.
Hoten mot vår gemensamma miljö är aktuella. Inför FNs klimatmöte i Paris i december mobiliserar goda krafter i hela världen för att mötet ska våga fatta modiga beslut som värnar allas vår livsmiljö. Det är det som påven talade om i sin uppmärksammade skrift som kom ut i torsdags. Det var det som våra svenska kyrkoledare gav uttryck för i sin appell antagen vid Sveriges kristna råds årsmöte för en månad sedan.
Det bör naturligtvis vara självklart att när påven, kyrkorna eller andra kristna ledare uttalar sig finns det substans i det man säger och att det bygger på god kunskap i sakfrågorna. Så är också fallet i det som vi sagt om klimathoten och som refereras i SKRs skrift ”Värna den jord som Gud älskar”.
Jag hoppas att du som läser detta skrivit under i den namninsamling som görs inför Paris-mötet COP21. Fundera över om du kan och vill delta i någon sträcka av sommarens pilgrimsvandring för klimatet.
Vår livsmiljö är den enda vi har. Och den enda som våra barn och barnbarn kommer att ha.
/Björn Cedersjö
