Idag är det internationella kvinnodagen, värd att uppmärksamma och fira. Men det är också viktigt att uppmärksamma att kvinnors livslön fortfarande är lägre än den för män och de får därmed sämre pension. Fortfarande tar kvinnor ut mer av föräldraförsäkringen. Fortfarande gör kvinnor mer av det oavlönade hemarbetet. Detta är bara några exempel på en orättvis struktur.
Utifrån min kristna tro är det självklart att livets utrustning, vad vi är och kan, våra gåvor och förmågor, är fördelade på båda könen. Kulturella och religiösa åsikter kan tyvärr ibland stå i vägen för kvinnors bidrag. Strukturer låser in och förkrymper kvinnors möjligheter. Fortfarande finns mycket att vara upprörd över och saker att förändra.
Förra veckan var jag i Bryssel. Efter ett möte med kyrkornas arbetsgrupp för fredsbyggande och försoning besökte jag för första gången EU-parlamentet. Jag insåg att jag kom som en av tio miljoner svenskar och deltog i ett sammanhang som handlar om 500 miljoner européer. Det är svårt att undgå känslan av att vara del i något som är mycket större än Sverige.
Jag var i parlamentet för att möta några kvinnor som arbetar med migrationsfrågor. Bodil Valero och hennes sakkunnige Dalia Lahdo hos Miljöpartiet pratade om situationen för kvinnor och barn på flykt, ett väl så aktuellt ämne även på internationella kvinnodagen. Cecilia Wikström (vars assistent jag fick möta eftersom Cecilia var på annat möte) lägger denna vecka fram sitt förslag till förändringar i Dublinförordningen. Jag fick en kortversion vid mötet och igår hörde vi om hennes förslag i nyhetssändningarna. Engagerade kvinnor som vill förändring.
Migrationsfrågorna återkommer i många sammanhang. Det handlar ju om människor! Kommer Europa att ta sitt ansvar? Kommer vi att kunna upprätthålla en human flyktingpolitik?
Det handlar också om EUs framtid och vilka värden som ska vara viktiga. Kyrkorna i den europeiska kyrkogemenskapen har publicerat ett öppet brev om Europas framtid. Här påminns om de värden som EU en gång grundades på: fred, rättvisa, frihet, demokrati, solidaritet. Och så frågar man på vilket sätt som dessa värden idag får finnas med när EUs ledare pratar om ekonomi, tillväxt, säkerhet. Och flyktingar. Läs gärna denna viktiga text: http://www.ceceurope.org/open-letter/
Ja, det är tänkvärt att komma till Bryssel. Jag omsluter våra EU-parlamentariker och de många svenskar som finns på plats med den bön som vi brukar be:
Livets Gud, led oss till rättvisa, fred och mänsklig värdighet.
/Björn Cedersjö