Kvalitet i välfärden

2017-09-11

Till
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

(e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se och fi.ordning.och.reda@regeringskansliet.se)

Fi2017/02150/K

Yttrande över utredningen SOU 2017:38 Kvalitet i välfärden

Tillsammans med andra samhällsaktörer tar kyrkorna i Sverige ett delat ansvar för samhällsutvecklingen och bidrar till välfärden. Kristen tro levs i världen och förpliktigar till ett engagemang för människor och deras livsvillkor. Utifrån det vill Sveriges kristna råd bidra till en såväl ekologiskt som ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Sveriges kristna råds yttrande fokuserar på de delar av utredningen som handlar om idéburna organisationers möjlighet att stärka sitt aktörskap i välfärden. Vi tar inte ställning till utredningens resonemang om vinster.

Sveriges kristna råds yttrande sammanfaller till stora delar med det som avgivits av Svenska kyrkan, en av våra medlemskyrkor.

Sammanfattning

Sveriges kristna råd tillstyrker förslagen.

Sveriges kristna råd har dock följande synpunkter gällande den fortsatta beredningen av förslagen:

  • Den absoluta tystnadsplikten för präster och tystnadsplikten för diakoner i Svenska kyrkan och motsvarande ordningar i andra kyrkor behöver beaktas vid en ändring av sekretesslagstiftningen.
  • Idéburna aktörer bör inkluderas i samrådsdiskussioner gällande enhetsdefinition. – Sveriges kristna råd välkomnar uppdelad statistik för välfärdssektorn där idéburna organisationer redovisas särskilt.
  • Idéburna aktörer bör inkluderas i samverkan kring framtagandet av vägledningar och stöd för upphandlad verksamhet.
  • Utredningens betoning av jämlikhet är positiv. Sveriges kristna råd välkomnar utredningens bedömning att jämlikhets- och fördelningsaspekter ska beaktas i styrning av välfärdsverksamhet.
  • Idéburna aktörer bör inkluderas i framtagandet av definition av idéburna aktörer.

Kommentarer

Utredningens förslag i kapitel 10.2.3

Sveriges kristna råd delar bilden av att det finns brister i samverkan mellan olika huvudmän och att det kan försvåra för den enskilde. Till kyrkorna kommer ofta människor med komplex problematik som har ”fallit mellan stolarna” i de offentliga omsorgssystemen. Utredningens förslag om en ändring i sekretessregleringen skulle underlätta en bättre kommunikation kring en individs vårdinsatser. Den absoluta tystnadsplikten för präster och tystnadsplikten för diakoner som finns inom Svenska kyrkan och motsvarande ordningar inom andra kyrkor behöver däremot beaktas vid en sådan ändring. I de fall då kyrkor driver offentligt finansierad vård- eller omsorgsverksamhet kan själavårdande samtal med präst eller diakon vara ett viktigt mervärde. Det behöver klargöras hur detta ska hanteras om utredningens förslag genomförs.

Utredningens förslag i kapitel 10.5.1

Vi saknar idéburna aktörer i arbetet med att ta fram gällande definitioner av vad som utgör en enhet inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och förskola. Idéburna aktörer bör inkluderas i samrådsdiskussionerna.

Utredningens förslag i kapitel 10.6

Det är välkommet med särskild statistik för idéburen sektor. En förutsättning för detta är ett rättssäkert system för att identifiera idéburna aktörer. Sveriges kristna råd delar utredningens bedömning att detta bör tas fram (utredningens bedömning i kapitel 11.4). FN:s kriterier kan vara en god utgångspunkt. Idéburna aktörer bör även i detta arbete inkluderas.

Samtidigt som vi bejakar god uppföljning och statistik vill vi påminna om att en människas välbefinnande inte i alla aspekter är mätbart. Alla aktörer står inför utmaningen att inte missbruka förtroenden som ges, och detta gäller inte minst idéburna aktörer där det ofta finns en stor tilltro till verksamheten.

Utredningens förslag i kapitel 11.2.2

Vägledningar för upphandlingar är viktiga inte minst ur idéburen sektors perspektiv, då det som tidigare utredningar har konstaterat råder en kunskapsbrist hos det offentliga om de specifika förutsättningar utifrån vilka idéburna organisationer bidrar till välfärden.

Exempelvis uppmärksammade SOU 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle flera områden där förutsättningar för idéburna aktörer att verka som utförare kan förbättras.

Utformningen av upphandlingar och utbildning om civilsamhället av berörda tjänstepersoner inom offentlig sektor identifierades som nyckelområden. Sveriges kristna råd välkomnar förslaget om vägledningar för upphandlad verksamhet, med reservationen att det är väsentligt att idéburna aktörer bör inkluderas i framtagandet.

Övriga synpunkter

Det är mycket viktigt att den administrativa bördan inte ökar för välfärdsaktörer inom idéburen sektor.

Vi noterar att trossamfunden inte benämns mer än vid något enstaka tillfälle i utredningen. Trossamfundens roll i välfärden bör inte underskattas. Kyrkor i Sverige driver i dagsläget ett antal skolor, vårdinrättningar, stödboenden och andra institutioner. I många lokala församlingar arbetar man med att bidra till nyanländas integration i det svenska samhället. Trossamfunden bidrar till människors existentiella hälsa och når även målgrupper som inte omfattas av den lagstadgade välfärden. Sveriges kristna råd vill därför understryka vikten av att trossamfunden uppmärksammas som en stor och väsentlig välfärdsaktör inom civilsamhället.

Utöver ovanstående noterar vi att utredningen tyvärr saknar skarpa förslag kring Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Utredningen vill främja en tillitsbaserad styrning, något som borde stämma bra överens med utgångspunkterna för IOP.

Sveriges kristna råd välkomnar utredningens bedömning att jämlikhets- och fördelningsaspekter ska beaktas i styrning av välfärdsverksamhet. Jämlika förutsättningar ska gälla såväl inom olika delar av samhället som mellan barns och vuxnas rättigheter och skyldigheter i välfärden. Sveriges kristna råd instämmer i vikten av det kompensatoriska uppdraget inom skolan. Barn rår inte för de bakgrundsfaktorer som påverkar deras möjlighet att tillgodogöra sig sin utbildning. Sveriges kristna råd ser positivt på utredningens utgångspunkt att jämlikhet är ett kvalitetsmått.

Sveriges kristna råd delar uppfattningen att huvudmän och andra aktörer behöver samarbeta mer kring individen och att även det skulle kunna ses som ett kvalitetskrav.

För Sveriges kristna råd
Karin Wiborn, generalsekreterare

Hanläggare: Björn Cedersjö, tel 08 453 68 23 bjorn.cedersjo@skr.org

Läs hela remissyttrandet

Klicka på filens namn för att ladda den den direkt till din dator.

Fortsätt läsa mer från oss