riksdag

Till:
Folkhälsomyndigheten
171 82 Solna

Alvik den 7 juni 2022

Yttrande över ”Konsekvensutredning till redan beslutade och numera upphävda föreskrifter och allmänna råd”
Diarienummer: 05264–2021, 05258–2021, 05300–2021, 00085–2022 och 05370–2021

Verksamheten i Sveriges kristna råds medlemskyrkor har i hög grad berörts av de pandemirelaterade lagar, restriktioner och rekommendationer som beslutats och utfärdats. Sveriges kristna råds medlemskyrkor har också under hela pandemin tagit stort ansvar för att upprätthålla sin verksamhet på ett ansvarsfullt och smittsäkert sätt. Församlingarnas verksamhet har ställts om för att efterleva de direktiv som utfärdats av regeringen, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna. Medlemskyrkorna har generellt haft beredskap att snabbt anpassa sin verksamhet efter förordningar, föreskrifter, råd och rekommendationer och har genomfört verksamheten på det sätt som förutsättningarna medgett.

Under hela pandemitiden har Sveriges kristna råd svarat på en lång rad remisser och på andra sätt fört kyrkornas talan. Vi har återkommit till ett antal påpekanden som också kvarstår i detta yttrande. Inte minst har det handlat om religionsfriheten och uppmärksammande av trossamfundens viktiga roll för samhällslivet och generellt.

Sveriges kristna råds yttrande

Sveriges kristna råd menar att de åtgärder som föreskrevs av Folkhälsomyndigheten generellt var nödvändiga och försvarliga i syfte att förhindra ytterligare ökning av smittspridningen. Utöver det vill Sveriges kristna råd framföra nedanstående synpunkter.

  • Sveriges kristna råd understryker att begränsning av grundlagsfästa rättigheter är en extraordinär åtgärd. Den juridiskt möjliga begränsningen av mötesfriheten som använts innebär en allvarlig begränsning av religionsfriheten. Trots förståelse för att extraordinära åtgärder varit av nöden, menar vi att allvaret i denna inskränkning inte i tillräcklig mån benämnts och beaktats från myndighetshåll. Detta har medfört att vi känt oss nödgade att återkommande påpeka saken. På några punkter har dessa påpekanden hörsammats, men på andra områden inte. Vi menar att religionsfriheten är en så central del av vår demokrati att det är rimligt att förvänta sig att den är explicit beaktad redan när förslag från myndigheter kommer och inte något som enskilda remissinstanser ska behöva aktualisera. Sammankomster för religionsutövning har i regeringsformen och i Europakonventionen ett starkt skydd. Sveriges kristna råd har i flera remissyttranden framfört att begränsning av grundlagsfästa rättigheter är en extraordinär åtgärd och att religionsfriheten och möjligheten att utöva religion enskilt och tillsammans är en grundlagsskyddad rättighet, som inte får begränsas.
  • Sveriges kristna råd har vidare framfört särskild kritik när det gäller kravet på vaccinationsbevis vid gudstjänster. Trots återkommande påpekanden i remissvar och samtal, uppfattar Sveriges kristna råd inte att risken att inskränka en grundlagsskyddad rättighet, i det här fallet religionsfriheten –­ friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion – mötts av en relevant respons. Vi är tacksamma för att det lämnades utrymme för möjligheten att samlas utan krav på vaccinationsbevis, men menar att processen hade underlättats om myndigheterna tydligare markerat insikter om frågans betydelse i relation till gudstjänster och andra religiösa samlingar.
  • Det hade varit angeläget och relevant att se en analys av regleringarnas förenlighet med Europakonventionen och särskilt religionsfriheten. Sveriges kristna råd har under pandemin kontinuerligt framfört att det finns en skillnad mellan trossamfundens verksamhet och allmänna sammankomster av evenemangskaraktär. I ordningslagen (1993:1617) anges sammankomster som hålls för religionsutövning i en egen punkt och teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter och andra sammankomster för att framföra konstnärligt verk i en annan. Det rimliga hade därför varit att beakta trossamfundens verksamhet i en särskild diskussion.
  • Frågan om regleringarnas konsekvenser för den existentiella hälsan berörs inte heller i konsekvensutredningens genomgång. Detta ser vi som en brist. Sveriges kristna råd har i ett antal remissvar lyft fram den existentiella hälsan som en viktig del av hälsa. Att värna liv handlar både om att bekämpa smitta och att befrämja folkhälsan i ett vidare perspektiv. Under pandemin har det varit angeläget att ge möjlighet att bearbeta pandemins existentiella dimensioner. Trossamfundens och kyrkornas roll i kris- och sorgebearbetning måste ses som viktiga när den existentiella hälsan beaktas, liksom deras roll i att skapa meningsfulla sammanhang och förmedla hopp och tröst för alla åldrar i allmänhet, barn och unga i synnerhet. Trossamfunden har en unik möjlighet och förmåga att bidra till att främja människors hälsa i vid bemärkelse och att tillgängliggöra resurser för den existentiella hälsan, vilket är av betydelse för hela samhället.

För Sveriges kristna råd

Sofia Camnerin, generalsekreterare, telefon: 08-453 68 01
Handläggare: Jan Eckerdal, telefon: 08-453 68 04

Läs hela remissyttrandet

Fortsätt läsa mer från oss