Hur har du tänkt göra under fastan? Jag har märkt att avståendet – av något – är en växande rörelse bland oss. En hel del ändrar för en tid sina invanda vanor. Jag vet de som ändrar sina matvanor till att utesluta kött och fisk. Andra avstår från tidningar, sociala medier eller TV. Någon ändrar sitt konsumtionsmönster, och ytterligare många lägger ner större energi och kostnad på att dela sin inkomst till den som behöver.
Ett skäl till ökad medvetenhet om fasta tror jag ligger i att vi har berikats från andra kulturer. En positiv följd av migrationen är nya intryck och impulser. För några år sedan hörde jag ett barn som frågade varför familjen inte fastade, ”för vi är väl kristna?” Hon berättade vidare om klasskamrater med ortodox bakgrund som fastade, liksom muslimska. Det blev liksom i barnets värld en självklarhet att den som har en uttalad tro hör till en fastande skara vid vissa tillfällen.
Jag tycker om det. Jag tycker om den kollektiva manifestationen, och tror den har betydelse, precis som jag tror på kollektiva bönedagar när vi liksom hjälps åt att koncentrera och rikta våra tankar kring något speciellt.
Och i år blir det av för min del. För säkerhets skull har jag inbjudit hela Sveriges kyrkor, och andra med för den delen. Alla som vill fasta för klimaträttvisa. Initiativet kommer från Filipinernas chefsförhandlare om rättvist klimatavtal vid förhandlingarna i Warszawa förra året. Att fasta den första i varje månad fram tills avtalet är undertecknat. Jag gör det här av flera skäl och med hopp om förändring, inte bara i globala klimatförhandlingar, utan också i mitt liv.
I den kristna traditionen är fasta tätt sammanknippad med bönen. När jag klimatfastar innebär det också koncentrerad bön för klimatet, jag vill vara med och värna den jord Gud älskar.
Vad vi äter spelar roll. Det här är en chans för mig att fundera över matvanor. Vad och hur vi handlar spelar också roll. Konsumtionen skrämmer mig. Det är så lätt att handla i vårt samhälle, särskilt i Stockholm. För ett tag sedan var jag i Eksjö. Det var söndag, och jag hade några timmar över för en sväng i stadskärnan. Alla affärer var stängda – och det kändes så sunt! Klimatfasta behöver inte innebära per automatik att fundera över sin konsumtion, men jag hoppas på det som en möjlig bieffekt.
Jag är i en världsvid rörelse – som jag inte har en aning i hur den ser ut, mer än att den startades av den filipinska chefsförhandlaren. Men det känns som en bra grej.
Till slut; det är möjligt att jag byter ut den första i varje månad till någon närliggande dag om det blir en besvärlig krock på grund av uppdrag och äventyr. Samtidigt är det väl just då det kan bli av betydelse? Men för att ge dig en möjlighet att hänga på utan att du känner du lovar för mycket så kan vi väl tänka så? Fasta för klimatet den första i varje månad med möjlighet att byta dag. Och vill du inte fasta, var då med och be för ett rättvist klimatavtal. Ett bidrag till att värna den jord Gud älskar.
Och jag hoppas det här inte blir ett livslångt åtagande – men det är för klimatets skull jag hoppas, att vi når i mål i ett avtal, ett rättvist. För min egen del mår jag nog bara väl av att fasta en dag i månaden livet ut. Du är välkommen in i fastan.
Och vi ber:
Livets Gud, led oss till rättvisa och fred.
/Karin Wiborn
