”Inte lätt att säga emot SKR”

En och annan av tidningen Dagens läsare undrade säkert vad som kunde dölja sig bakom rubriken på tidningens förstasida på onsdagen. Bakgrunden var det brev som SKR:s presidium skrev till landets riksdagsledamöter inför tisdagens beslut om förlängningen av giltigheten för lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

I brevet uppmanade presidiet varje riksdagsledamot att rösta nej till förlängningen. I en kommentar till brevet sa till exempel biskop Anders Arborelius att det är ”viktigt att försvara grundläggande mänskliga rättigheter, människovärdet och människans värdighet” och att brevet därför är ”särskilt angeläget för kyrkorna”.

Tidningen Dagens artikel aktualiserar frågan om i vilken utsträckning kyrkoledarnas tydliga hållning i asyl- och flyktingfrågan speglar de enskilda kyrkomedlemmarnas ståndpunkt. Samma problematik väcks till exempel nu i processen om att välja ny ledare för Liberalerna eller när USAs president i dagarna lanserar sin återvalskampanj inför presidentvalet i USA nästa år. Man vill peka på en polarisering mellan ”etablissemanget” och ”folket”, de enskilda medlemmarna.

Här handlar det dock om något annat. Kyrkliga ledare är försiktiga med att göra uttalanden i kontroversiella frågor, som till exempel migrationsfrågan. Men här har kyrkoledarna lyssnat till gräsrötterna, människor i församlingarna som på olika sätt möter asylsökande och gör en stor insats för att bistå dem på olika sätt. ”Ni måste göra något!” Juluppropet 2016 var ett sådant initiativ. Det hade aldrig kommit till stånd utan trycket från gräsrötterna till sina ledare. Jag minns tydligt mötet med SKR:s styrelse i december 2016 som tog beslut om Juluppropet.

SKR kan inte göra något i egen sak; SKR är ”kyrkorna tillsammans i tro och handling”. Vi agerar alltid på kyrkornas uppdrag och med det stöd som kyrkornas medlemmar visar. Till vår hjälp har vi 19 arbets- och referensgrupper i olika frågor som hjälper oss och kyrkoledarna att navigera i teologiskt och politiskt ofta kontroversiella frågor. I arbetsgrupperna sitter representanter för de olika kyrkorna med särskild kompetens inom ett givet område. När det gäller brevet till riksdagsledamöterna var det arbetsgruppen för migration och integration som tog initiativ och utarbetade det brev som presidiet skickade.

Ska då kyrkorna syssla med politik? Den frågan ställer sig en del när kyrkorna någon gång uttalar sig i en politiskt känslig fråga. Då missförstår man nog vad det handlar om. Kyrkornas olika ställningstaganden har inte så mycket med politik att göra, även om de kan få politiska konsekvenser. Istället handlar det om avvägningar, som grundar sig på en teologisk analys av situationen. I det här speciella fallet handlar det om kristen människosyn och vårt ansvar för de mest utsatta i samhället.

En psalmvers, som kommer för mig, speglar detta:

”Hjälp oss att ej kallt se och tåla allt,
men när det blir brott att tiga, kom att våra läppar viga
och gör rösten varm av din kärleks harm.”
Sv psalm 284:4

Olle Kristenson
Tf generalsekreterare, Sveriges kristna råd

PS. Idag nås vi av nyheten som säger att mer än 70 miljoner människor är på flykt i världen, fler än någonsin tidigare. Under förra året tvingades 37.000 lämna sina hem varje dag, visar FN:s sammanställning. DS.

Fortsätt läsa mer från oss