Julen kommer även detta år. Berättelsen om det lilla barnet som föds på ockuperad mark, under en påtvingad folkräkning. Även då fanns våld och fattigdom. Stjärnan tändes i natten, som protest och påminnelse om det som alltid finns samtidigt – ljus och fred, under ytan, nära intill, det som vi påminns om när vi ser det goda mitt i kaos. Ofta som små handlingar, vänliga leenden, människor som fortsätter hjälpa varandra, engagera sig. Även som större händelser, när beslutsfattare lyckas enas om avgörande dokument eller åtgärder. Julen påminner om att Gud är med i allt. Immanuel – Gud med oss. Det lilla Jesusbarnet koncentrerar närvaron.
Beredda att gå med och stå kvar
Julens budskap och löften gäller de stora världsskeendena, finns med i böner om fred – slut på död, bombningar, skyddsrum och skyttegravar. Må vi fortsätta be om fred denna julhelg – fred på jorden, Ukrainas jord, Israels, Palestinas, slut på krigshetsare och vedergällning. Julens budskap och löften gäller också här nära. I våra egna hjärtan, i nära relationer, i vårt samhälle. Jesus är Gud med oss också här – hos alla som drömmer mardrömmar, hos de som är drabbade av våld, som inte vill leva mer, som har ett pris på sitt huvud, som sitter inlåsta i häktesrummen.
Julen är barnens högtid, brukar vi säga. Det borde som ett slags minimum innebära att vi fortsätter se barnen och göra det vi kan för att varje barn ska få erfara att de inte är övergivna, att det finns människor som bryr sig om, sådana som är beredda att gå med, vara kvar, trösta, säkerställa att de mest grundläggande behoven tillgodoses. Det gäller alla barn, även de som gjort sig skyldiga till brott.
Att ingjuta nytt mod och hopp hos unga
I våra kyrkor vittnar diakoner, ungdomsledare, präster och pastorer från olika kyrkotraditioner om möten med unga som riskerar att dras in i grov kriminalitet. En präst berättar att de drabbade familjerna tagit kontakt tidigt och önskat vägledning. Prästen och församlingen har därefter funnits som stöd och motkraft. En pastor återger ett möte med en sextonåring som redan hade gett upp och beskrev sig själv som ”körd”. Pastorn kunde ingjuta nytt mod och hopp i denna ungdom. Samtidigt arbetar kyrkor och församlingar uthålligt i det förebyggande arbetet i olika barn- och ungdomsverksamheter. I exempelvis Husby samlas runt 75 barn varje vecka i åldrarna 9-14 år i Frälsningsarméns lokaler.
Hopp om en annan framtid
På anstalter och häkten arbetar diakoner, präster, ordensfolk, pastorer och imamer inom Nav hos oss på Sveriges kristna råd, på uppdrag av Kriminalvården, för att förmedla andlig vård. Just på julafton kan fängelsesjälavårdarna vara de enda som besöker ungdomarna. Själavårdarna berättar att de i mötet med de unga intagna kan känna hopp mitt i den förtvivlade situationen. Många av de intagna är själva offer och kan ha lockats eller pressats in i kriminalitet. I samtalen med själavårdaren kan det hos den unge födas både insikter om brottets allvar och hopp om förändring och att en annan framtid är möjlig.
Varje människas okränkbara värde
För att det ska bli en annan framtid krävs det dock att vi är många som bär på och när det hoppet. Det förebyggande arbetet behöver vi som samhälle gemensamt stärka, så att de unga får stöd innan de hamnat snett. Om vi vill bryta våldsspiralen och vända utvecklingen måste vi satsa, inte bara repressivt, utan även preventivt. Det offentliga behöver tillskjuta resurser. Vi behöver också visa de unga och deras anhöriga att det går att börja om efter avtjänat straff. Det förutsätter att vi erbjuder rehabiliterande lösningar. Det innebär uthålligt vidhåller att inget barn eller ungdom är på livstid ”körd”. Det innebär att hålla emot de krafter som vill påskina att en människa som begår ett brott för alltid är dömd. Det innebär också att säkerställa varje människas okränkbara värde.
Påminnelse om att Gud inte överger
Inget barn eller ungdom borde behöva känna sig som ett hopplöst fall. Berättelsen om Jesusbarnet som föddes på julnatten, under stjärnan på himlen, omgiven av djur och människor från olika samhällsskikt och länder visar på det. Han var del i en rörelse för fred och rättvisa, som redan hade pågått under tusentals år och fortsätter ännu. Den känns igen i alla dem som outtröttligt fortsätter att arbeta för en bättre värld. Den känns igen i de nattvandrare som är ute på gator och torg, även på julnatten. I den sjukvårdspersonal, socialtjänst, jourtjänst, polis som är i tjänst, men också i våra själavårdare på anstalter och häkten, som under julen har med sig en julklapp till de intagna. Det brukar vara en papperskalender eller ett julkort, vilket är vad de allra flesta blir glada över, i en tillvaro avskärmad från mobiler och yttervärld.
Julen är en påminnelse om det uthålliga och lågmälda goda som pågår samtidigt och det grundas i att Gud föds in natten för att för alltid vara Gud med oss, Immanuel. Var vi än är och vem vi än är, är Gud med, överger inte.
Sofia Camnerin
generalsekreterare Sveriges kristna råd